Medborgarfostran. - Fem perspektiv på skolans medborgarfostrande roll

Sammanfattning: AbstractDiskussionen om skolans medborgarfostrande funktion har pågått sedan antikens dagar menhamnar trots det ofta i skymundan. Syftet med föreliggande uppsats är att öka förståelsen fördiskussionen genom att granska fem tongivande bidrag. Granskningen tar sin utgångspunkt istatsvetaren Amy Gutmanns genomgång av fyra utbildningsfilosofiska teorier om skolansändamål och mening och behandlar följande frågeställningar: Vilka syften bör utbildning ha?Vilka värden och förmågor bör förmedlas i utbildningen? Vem bör ha rätten att utbilda?Materialet består av sex utbildningsfilosofiska artiklar av fem författare: Ove Korsgaard,Martha Nussbaum, Johan Hyrén, Torbjörn Tännsjö respektive Tomas Englund. Granskningensker genom kvalitativ textanalys där materialet analyseras mot bakgrund av fyra idealtypersom renodlats utifrån Gutmanns teorigenomgång. Idealtyperna benämns: familjestaten, statenav familjer, staten av individer och demokratisk utbildning.Uppsatsens resultat visar att de teser och argument som framförs av Korsgaard, Nussbaumoch Englund kan förstås mot bakgrund av den familjestatliga idealtypen. Englunds tes kanäven förstås utifrån det demokratiska utbildningsidealet. Hyréns tes relateras till idealtypenstaten av familjer och Tännsjös till idealtypen staten av individer. Korsgaards tes kan ävenproblematiseras utifrån idealet staten av familjer. Resultatet visar sammanfattningsvis att detråder delade, och inte sällan motstridiga, meningar om skolans medborgarfostrande funktion.Det får didaktiska konsekvenser för lärare som måste medvetandegöra sig om de olikaintressen som vill påverka den sociala reproduktion som sker i skolan. Om lärare intereflekterar kritiskt på det sättet riskerar de att bli offer för förväntningar och krav de inte alltidborde följa. Därför måste en filosofisk diskussion föras om skolan som institution: om vilketsyfte, apropå uppgiften att fostra elever till ett aktivt politiskt medborgarskap och demo