Social hänsyn - En studie om hur socialpolitiska mål översätts till sociala krav i offentlig upphandling

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan

Sammanfattning: Offentlig upphandling kan utgöra ett kraftfullt redskap för att uppnå socialpolitiska mål, såsom ökad sysselsättning bland grupper som står långt från arbetsmarknaden, genom att social hänsyn beaktas vid offentliga upphandlingar. Forskningslitteraturen och myndigheters kunskap inom området är dock bristfällig. Resurserna som går till offentlig upphandling skulle kunna användas på ett mer effektivt sätt om kunskapläget vore mer utvecklat. Detta skäl motiverar studiens syfte som är att vidareutvecklakunskapen om offentlig upphandling som ett styrinstrument för att nå socialpolitiskamål. För att uppfylla syftet studerades EU-direktiv, LOU, kommunala upphandlingspolicys, styrdokument och upphandlingar där sociala krav ställts, genom en kvalitativ textanalys. Empirin kategoriserades därefter med ett analysverktyg som åskådliggör översättningsprocessen i fyra faser. Det gjordes för att skapa förståelse förhur ett socialpolitiskt mål översätts och anpassas då det färdas från EU till lokala aktörer. Genom granskning av lokala aktörers styrdokument visar studien att de lokala aktörerna i stort sett prioriterade samma grupper. Det konstateras också att de sociala kraven är alltför vaga till sin karaktär vilket resulterar i att vissa grupper som står långt från arbetsmarknaden exkluderas. Ambitionen om att inkludera samtliga gruppertycks därför vara högre än vad kraven faktiskt visar. En andra slutsats som dras är attdet kan finnas en undanträngningseffekt genom kravuppställning av prioriterad målgrupp. Därmed finns en risk för att målet om ökad sysselsättning bland utsatta grupper endast delvis uppfylls. En tredje slutsats är att social hänsyn kan bidra till att gynna den lokala affärskulturen genom att ställa krav på anställning av bosatta inärområdet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)