Beslutsfattande i kooperativa organisationer : MO-styrelsernas beslut om transportdebiteringssystem

Sammanfattning: Studiens syfte är att utreda hur de olika marknadsområdenas styrelser fattar beslut om transportdebiteringssystem, varvid ett starkt fokus ligger på de faktorer som påverkar beslutsfattandet, samt vilka förklaringar det finns till att just dessa faktorer vägs in. Studien bygger främst på agentteorin, äganderättsteorin och garbage can-modellen. Dessa teorier behandlar relationen mellan en styrelse och medlemmarna men även relationen mellan medlemmarna och ledningen. Teorierna leder fram till ett antal teoretiska antaganden, som kan länkas till syftet. Dessa teoretiska antaganden ligger till grund för insamlingen av empiriska data. Data samlas in genom kvalitativa intervjuer med nio styrelseledamöter – tre från vart och ett av MO:na Gävle-Dala, Värmland och Aros. Dessa tre MO:n väljs pga att de har olika transportdebiteringssystem men har en liknande struktur inom MO:t. MO Gävle-Dala har avståndsrelaterad frakt, MO Värmland har zonfrakt och MO Aros har utjämnad frakt. Slutsatserna ger en förståelse av vilka faktorer som påverkar styrelseledamöterna, när de fattar sina beslut. Fyra faktorer påverkar styrelsen: · Ledningen, · Medlemmarna, · Informationsinsamlingen, · Andra styrelsemedlemmar. I enlighet med agentteorin är styrelsen i de olika MO:na tillsatta för att kontrollera att ledningen inte handlar i eget intresse. I frågan om bulkfrakterna har styrelsen svårt att genomföra denna kontroll. Ledningen har mer information än styrelsen. Styrelsemedlemmarna söker heller inte egen information utan litar på och grundar sina beslut på informationen från ledningen. Detta gör att ledningen har ett stort övertag och kan på det sättet påverka styrelsens beslutsfattande. När medlemmarna märker att styrelsen tappar kontrollen över organisationen, känner de också att de inte kan påverka beslutet. Detta bidrar till att medlemmarna blir likgiltiga och försöker tillskansa sig så mycket resurser som möjligt. I MO Aros och i MO Gävle-Dala visar sig detta genom att grupper av medlemmarna påverkat ledningen och styrelsen att utforma fraktsystemet till deras fördel. I MO Aros har medlemmarna i de östra delarna meddelat att om fraktsystemet förändras, kommer de att leverera till konkurrenten. Styrelsen i MO Aros har lyssnat till dessa medlemmar, vilket har inneburit att de medlemmar, som ligger närmare fabriken, får betala mer för sina frakter. Medlemmarna nära fabriken subventionerar alltså medlemmar, som ligger långt ifrån.