Mindre företags val av K-regelverk : - Hur valde företag mellan K2 och K3?

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Företagsekonomi

Författare: Linn Backeström; Kristoffer Andersson; [2016]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Redovisning handlar om att praktiskt skapa information som gör det möjligt för intressenter att granska och urskilja registrerade aktiviteter och artiklar. I Sverige är aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och fysiska personer som bedriver enskild näringsverksamhet bokföringsskyldiga. Antalet redovisningsprinciper och regler för mindre onoterade bolag i Sverige var många. Valmöjligheterna mellan olika redovisningsregler och principer innebar att företag kunde anpassa resultatet som redovisades vilket ledde till att finansiella rapporterna blev svårtolkade. Som en följd startade Bokföringsnämnden2004 arbetet med K-projektet. Tanken med K-regelverket var att samla relevanta redovisningsregler inom fyra kategorier, K1, K2, K3 & K4 för att på så sätt förenkla redovisningen. Företagens storlek avgör vilken kategori ett företag tillhör. Inför räkenskapsår 2014 stod företag i Sverige inför kravet att tillämpa något av K-regelverken i sin redovisning. Mindre onoterade företag kan välja mellan det förenklade och schablonmässiga regelverket K2 eller det princinpbaserade regelverket K3 som ger utrymme för tolkningar. Syften med studien är att undersöka valet mellan K2 och K3 för mindre onoterade företag i Sverige för att kunna sammanställaföretagens valoch avgöra om det finns någon branschanknytning i valen. Studien ämnar även kunna påvisa om det föreligger ett samband mellan valet av regelverk och ett antal variabler som härrör från tidigare studier och forskning inom redovisningsområdet.Teoretiska utgångspunkter grundas i tidigare forskning och teorier inom redovisning och beslutsfattande. Viktiga utgångspunkter i studien är institutionell teori, PAT, informationsasymmetri och agent teorin. För att kunna genomföra studien och besvara syftet har kvantitativ metodanvänts. Angreppsättet har varit deduktivt, verklighetssynen objektiv och kunskapssynenpositivistisk. Datamaterialet har bestått av årsredovisningar från mindre onoterade företag i Sverige. Företagen som ingått i urvalet tillhör fastighetsbranschen, industribranschen samt IT-branschen.Resultatet visar att majoriteten av företagen inom fastighetsbranschen samt industribranschen valt K2 medan fördelningen mellan K2 och K3 är nästintill jämn inom IT-branschen. Datamaterialet testades med logistiskt regressionsanalys. Resultatet visade att det finns branschanknytning i val av K-regelverk inom IT-branschen. Från resultatet kunde det inte fastställas branschanknytning inom fastighetsbranschen eller industribranschen. Resultatet från regressionerna som genomfördes visar att avskrivningar, skatt och rörelseresultat var övriga faktorer som påverkadevalet mellan K2 och K3.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)