Sju elevers uppfattningar om sin skolsituation inom flexteamsverksamhet

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syftet med studien är att öka kunskapen om vilka olika uppfattningar elever har av sindelaktighet inom flexteamsverksamhet (FTV) i skolan. Studien ämnar ge svar på följande frågeställningar. Hur uttrycker sig eleverna i FTV kring delaktighet?; Vilken uppfattning har eleverna inom FTV om sin undervisning?Studien belyser vår insamlade data som skett genom intervjuer med elever som har sin undervisning inom flexteamsverksamhet, åldrarna 13–16 år och en sammanställning av tidigare forskningsresultat inom fältet. Studien utgår ifrån Antonovskys (2005) teori Känsla av Sammanhang (KASAM) på lärande samt specialpedagogiska perspektiv. I studiens centrala resultat ses att eleverna i studien beskriver att de trivs, de har vuxna (lärare/föräldrar) som i många fall stöttar dem, räcker detta för att eleverna verkligen ska vara delaktiga i sin undervisning. Tidigare forskning visar på att delaktighet kan betyda samma sak för alla. Men om det saknas en gemensam förståelse om innebörden i begreppet delaktighet, ställer det till det för skolans miljöer. Skolorna bör ställa sig frågan, vad innebär delaktighet för eleverna på individnivå. Lärarens uppmärksamhet/eller brist på uppmärksamhet mot eleverna i klassrummet avgör elevernas upplevelse av delaktighet som i sin tur speglar elevernas skolgång. Ett centralt resultat är att eleverna i studien befinner sig i en FTV, alla ska enligt Hentelä och Åkerlind (2018) ha en klasstillhörighet, men flera elever vet inte vilken klasstillhörighet de har, eleverna verkar inte ha en känsla av skolan som sammanhang som ärviktigt enligt Antonovsky (2005) och frågan är om eleverna får den möjlighet till delaktighet som de borde få.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)