Varumärkesrättens krav på grafisk återgivning - ett förlegat rekvisit

Sammanfattning: Genom varumärkesdirektivet infördes en öppen definition av ett registrerbart varumärke. Kravet på grafisk återgivning infördes som ett rekvisit i definitionen och var då motiverat eftersom en publikation enbart kunde ske i pappersform. Sedan dess har tekniken tagit stora steg framåt och det finns numera möjlighet för digitallagring och återgivning. Syftet med uppsatsen är att i ett rättssäkerhetsperspektiv redogöra för och analysera dels kravet på grafisk återgivning enligt gällande rätt, dels EU-kommissionens förslag att införa en ny varumärkesdefinition, i förhållande till okonventionella varumärken. Som ett resultat av införandet av kravet på grafisk återgivning har många frågetecken och en osäkerhet i rättstillämpningen uppstått, speciellt vad gäller okonventionella varumärken. EU-domstolen har fastställt att Sieckmann-kriterierna ska tillämpas för att avgöra om kravet på grafisk återgivning är uppfyllt. Sieckmann-kriterierna kan dock kritiseras eftersom det existerar en inneboende konflikt mellan exakthetskriteriet och begriplighetskriteriet. Konflikten märks speciellt vid en grafisk återgivning av ett icke-visuellt varumärke, eftersom återgivningen måste ske indirekt. Det uppstår då en naturlig diskrepans mellan återgivningen och det faktiska varumärket. En indirekt återgivning är således aldrig lika exakt som en direkt återgivning. Kravet på grafisk återgivning uppfyller därför inte längre rättssäkerhetsprincipen på ett ändamålsenligt sätt. Enligt gällande rätt har tredimensionella formmärken inga problem att uppfylla kravet på grafisk återgivning. Hologram och rörelsemärken kan enbart registreras som varumärken förutsatt att de inte är för komplicerade. Även abstrakta färgmärken är möjliga att registrera, en färgkombination kräver dock att återgivningen innehåller en systematisk sammansättning av färgerna. Ljudmärken är registrerbara men återges olika beroende på om det rör sig om ett musikaliskt ljud eller naturligt ljud. Återgivningen av naturliga ljud uppfyller inte kravet på grafisk återgivning men kan ändå registreras till följd av ett kringgående av gällande rätt. Eftersom användningen av okonventionella varumärken har ökar finns anledning att överväga att slopa kravet på grafisk återgivning. EU-kommissionen har föreslagit att definitionen av ett varumärke ska göras teknikneutral och på så sätt tillåta fler återgivningsmetoder. Det skulle innebära att varumärken kan återges med hjälp av MP3- och MP4-filer samt elektroniska färgprov. På sikt, när tekniken tillåter, kan även andra återgivningsmetoder komma att bli aktuella och således kan även fler tecken komma att bli registrerbara varumärken. Fler återgivningsmetoder innebär också fler direkta återgivningar och således skulle rättssäkerhetsprincipen tillgodoses på ett mer ändamålsenligt sätt.