Förväntningsgap inom den kommunala revisionen – en studie om revisorers och de granskades uppfattningar och förväntningar på revisionen

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan

Författare: Martina Svahnström; [2016-06-15]

Nyckelord: Förväntningsgap; Revision; Kommunal revision;

Sammanfattning: Begreppet förväntningsgap refererar till gapet mellan (1) vad revisorer har för uppfattningaroch förväntningar på revisionen och (2) vad användare av revisionen har för uppfattningaroch förväntningar på revisionen. Förväntningsgap har utretts i flertalet studier inom den privata redovisningslitteraturen och forskarna har en enad åsikt om att ett förväntningsgap existerar inom revision. I kontrast till tidigare forskning undersöker denna studie förväntningsgapet i den offentliga sektorn, närmare bestämt inom den kommunala revisionen. Vidare undersöks en ny sorts användare, istället för allmänhet, uppdragsgivare och intressenter som bankmän och andra ekonomer som tidigare varit i fokus, studeras de som utsätts för revision- de granskade. Traditionellt sett är revision ett granskningsverktyg för att revidera finansiella räkenskaper men i denna studie ligger fokus på granskning av verksamhet, det vill säga verksamhetsrevision. Studien undersöker förväntningsgapet utifrån två perspektiv inom den kommunala revisionen. Det första perspektivet handlar om revisorers uppfattningar och förväntningar på revisionen och det andra perspektivet utgår från de granskades uppfattningar och förväntningar på revisionen. Studiens syfte är att öka kunskapen om förväntningsgap i den kommunala revisionen samt att öka förståelsen kring revisionens centrala aktörers uppfattningar och förväntningar på revisionen.Undersökningen har en kvalitativ ansats som bygger på intervjuer med kommunala revisorersamt personer i Borås Stads nämnder och förvaltningar, som utgör de granskade.Undersökningen visar att skillnader mellan revisorers och de granskades uppfattningar ochförväntningar på revisionen inom den kommunala revisionen förhållandevis är små, men att vissa skillnader går att urskilja. Det förekommer dock en gemensam uppfattning och förväntning hos revisorerna och de granskade att revisionen ska leda till en förbättring av den kommunala verksamheten vilket talar för att ett förväntningsgap, som de tidigare studierna pekar på återfinns i den privata sektorn, inte uppenbarar sig på samma sätt i den kommunala revisionen. Dock framgår det att revisionens särdrag, att det saknas tydliga kriterier för revisionens prestation/output, att gränsen mellan konsultation och revision är oklar samt attdet saknas preciserade standarder för revisorns roll, kan ses utgöra en gemensamförklaringsgrund till varför förväntningsgap inom revision uppstår.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)