Betydelsen av språket för barnet i förskolans kartläggningar

Sammanfattning: Förväntat kunskapsbidrag Kartläggning av lärmiljön är det första steget att förhålla sig till när det framkommer svårigheter för ett barn i förskolan. Kartläggningen ligger sedan till grund för insättning av extra anpassningar och upprättning av en eventuell handlingsplan. Det är därför betydelsefullt att synliggöra på vilket sätt språket i förskolans kartläggningar skriver fram barnet. Studiens förhoppning är att öka medvetenheten kring hur texten i barnets dokumentation formuleras i förskolan. Samt bidra med en ökad förståelse för språkets betydelse i arbetet för en likvärdig förskola. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att studera vilken betydelse språket i förskolans kartläggningar har för barnets lärande och identitetsskapande. Studiens avsikt är att synliggöra omgivande faktorer som påverkar val av extra anpassningar, samt öka medvetenheten kring de svårigheter som uppstår i lärmiljön för det enskilda barnet. Vilken bild av barnet synliggörs i kartläggningarna? Vilken relation framträder mellan barns förutsättningar och förskolans lärmiljö i kartläggningarna? Hur beskrivs de svårigheter i kartläggningen som ligger till grund för insatta stödåtgärder? Teori Studiens teoretiska ramverk har sin grund i diskursteori och innefattar begreppet governmentality. Studien tar även stöd av de specialpedagogiska begreppen kategoriskt och relationellt perspektiv. Metod Studien bygger på en kvalitativ ansats för att analysera förskolans kartläggningar. En semantisk textanalys används som metod för att undersöka hur bilden av barnet konstrueras språkligt i kartläggningarna. Samt för att uppmärksamma var extra anpassningar placeras efter gjord bedömning. Resultat Resultatet av de studerade kartläggningarna synliggör att flera perspektiv och diskurser har inflytande på texten. Kartläggningens texter avspeglar främst att ett kategoriskt perspektiv styr diskursen. Det går att utläsa att en utvecklingspsykologisk, samt NPF diskurs påverkar kartläggningens fokus till stor del. Samtidigt träder ett relationellt perspektiv fram när det kommer till de stödinsatser som planeras. Det framkommer att ett helhetsperspektiv på de svårigheter som uppstår för barnet hamnar i bakgrunden. Studien uppmärksammar ett behov av kontinuerligt arbete med att i större utsträckning rikta uppmärksamheten mot den lärmiljö barnet erbjuds. Specialpedagogiska implikationer Analysarbetet visar ett behov av ökad specialpedagogisk vägledning, eftersom majoriteten av kartläggningarna visar större fokus på beteenden och förmågor hos det individuella barnet än på lärmiljön. Här ser vi att specialpedagogen har en viktig roll, att genom professionella samtal inspirera till reflektion och bidra till större förståelse för kartläggningens syfte. Samt stödja pedagogerna i det förebyggande och främjande arbetet för alla barns rätt till en likvärdig utbildning.