Ambulanssjuksköterskans bedömning av strokepatient : en forskningsöversikt

Sammanfattning: Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 30 000 personer av stroke varje år. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador orsakade av blödning eller infarkt i hjärnan. Stroke uppenbarar sig som en plötslig förlust av kroppsfunktion som styrs av hjärnan. En genomsnittlig strokepatient förlorar nästan två miljoner neuroner, 14 miljarder synapser och 12 km myeliniserade nervfibrer varje minut som stroken är obehandlad. För dessa patienter krävs det en snabb handläggning och snabba insatser för att minimera de hjärnskador som uppstår. Det finns olika behandlingsalternativ för att återskapa blodflödet i hjärnan för de patienter som drabbats av infarkt i hjärnan. Innan behandling påbörjas behöver stroke-diagnosen bli bekräftad, och andra sjukdomar uteslutna, med radiologi. Det är ambulanssjuksköterskan som prehospitalt bedömer strokepatienten och beslutar om fortsatt handläggning. Till sin hjälp har ambulanssjuksköterskan skattningsskala för att fortast möjligt identifiera patient som drabbats av stroke. Om ambulanssjuksköterskan bedömer att patient drabbats av stroke och patienten uppfyller vissa förutbestämda kriterier, förvarnar ambulanssjuksköterskan mottagande sjukhus om patienten. Detta för att vårdkedjan skall bli så snabb som möjligt och tid till behandling skall kunna bli så kort som möjligt. Syfte: Syftet var att belysa hur ambulanssjuksköterskan identifierar patienters strokesymptom prehospitalt. Metod: Studien är en forskningsöversikt som baserades på kvantitativa, vetenskapliga, empiriska studier. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet visade att det fanns flera olika skattningsskalor som ambulanssjuksköterskan kunde använda vid identifiering av stroke. Det fanns även andra undersökningar som kunde utföras prehospitalt som var gynnsam för strokepatienten. Det var av vikt att ambulanssjuksköterskan fortast möjligt kunde identifiera en strokepatient för att sedan transportera patienten till lämplig sjukvårdsinrättning. Slutsats: Tidsfaktorn är den viktigaste aspekten gällande att genomföra en framgångsrik behandling av strokepatienten. För att korta ned tiden till behandling är det viktigt med snabb identifiering av strokepatienten, snabb transport till sjukhus som erbjuder rätt behandling och en effektiv vårdkedja. Eftersom kompetensen i Sveriges ambulanser är hög, med specialistutbildade ambulanssjuksköterskor, skulle de kunna tillämpa NIHSS-skattningsskalan, vilket är en mer omfattande skattningsskala, prehospitalt under transport av patienten till sjukhus. På detta sätt skulle läkare på mottagande sjukhus få ett bättre underlag för sin bedömning som då kan gå snabbare, och på så sätt korta ned tid till behandling.