Användbarhetsbrister inom ambulanssjukvårdens patientjournalsystem

Sammanfattning: Dagens samhälle förlitar sig på och investerar enorma resurser på informationssystem. Inte minst inom hälso- och sjukvården där IT idag inte enbart används som en stödkomponent, utan är en stor del av verksamhetens kärna. Digitala patientjournalsystem återfinns inom alla sjukvårdsverksamheter, där användarna enligt lag måste journalföra information om samtliga patienter. Systemen implementeras i verksamheten till förmån för både patienter och användare som genom användning av IT-stöd effektiviserar och underlättar det dagliga arbetet. Dagens patientjournalsystem inom hälso- och sjukvården är utvecklade samt designade för flertalet decennier sedan och är ur ett användarcentrerat användbarhetsperspektiv mycket bristfälliga, vilket flertalet studier tidigare har påvisat. Syftet med denna studie är att ur ett användarcentrerat användbarhetsperspektiv undersöka uppfattad bristfällighet i det elektroniska journalsystemet AmbuLink, i relation till dess design. Detta för att skapa en generell uppfattning kring graden av användbarhet hos patientjournalsystem inom ambulanssjukvården. Resultatet av undersökningen är tänkt att agera som underlag för fortsatt utveckling och hantering av AmbuLink, samt liknande och nya patientjournalsystem. Uppsatsen presenterar en kvalitativ fallstudie där empirin har samlats in på två sätt; genom intervjuer och en dokumentgranskning. Processen är uppdelad i främst tre olika faser. Under den första fasen samlade forskningsgruppen på sig kunskap genom att läsa tidigare forskning inom ämnet och samla in ett teoretiskt fundament som sedan låg till grund för det ramverk som presenteras i uppsatsen. Ramverket var tänkt att fungera som en referenspunkt för att utvärdera användbarhet inom medicinska informationssystem. Under den andra fasen genomfördes fallstudien på ambulansens huvudkontor i Göteborg, där informanterna fick svara på frågor angående patientjournalsystemet AmbuLink, som de brukar i dagligt arbete. Under den tredje fasen analyserades den insamlade empirin, samt utbildningsmaterial för systemet som tillhandahölls av verksamheten. Resultatet som presenteras i studien bidrar till en ökad förståelse av de användbarhetsbrister som idag återfinns inom standardiserade patientjournalsystem. Det framtagna ramverket går att återanvända vid fortsatta undersökningar och fallstudier inom ämnet, både i Sverige och internationellt.