Arbetsträningens betydelse för arbetslösas återinträde på arbetsmarknaden : En kvalitativ studie av arbetsträning som verksamhet för stärkande av individens anställningsbarhet

Sammanfattning: Denna studie undersöker hur verksamheter inom en organisation arbetar med arbetsträning och hur den är upplagd i syfte att stärka deltagarnas anställningsbarhet. Studien utfördes i samarbete med en ideell organisation, vilken bedriver arbetsträning. Studien genomfördes i en kvalitativ ansats där data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med totalt åtta personer inom organisationen; fem personer i handledande funktion och tre deltagare. Materialet analyserades med hjälp av Illeris lärandeteori, Antonovskys teori KASAM samt begreppen anställningsbarhet, kompetens och arbetsförmåga. Studien visar att verksamhetens sätt att definiera anställningsbarhet inte går fullt i enlighet med det vida begrepp som litteratur på området tar upp. Resultatet visar att arbetet med arbetsträning läggs upp individuellt utifrån deltagarens förutsättningar och behov. Verksamheterna fokuserar på att stärka den sociala kompetensen och känslan av sammanhang som ett led i att främja mottagligheten av den stödjande insatsen. Vidare arbetar verksamheterna med att stärka yrkeskompetensen genom att erbjuda en arbetsplats och arbete inom ett yrke. Det har även framkommit ett behov av ytterligare stöd till deltagarna som arbetsträningsplatsen i många fall är okapabel att bemöta. Det finns en osäkerhet i vem som fångar upp deltagarna efter deras tid i den tidsbegränsade arbetsträningen och huruvida deltagaren då fortsätter sin utveckling mot arbetsmarknaden.