Målkonflikter inom kommunal Översiktsplanering och Miljöbedömning

Detta är en Master-uppsats från KTH/Miljöstrategisk analys (fms)

Sammanfattning: Alltsedan målstyrning infördes inom svensk beslutsfattning och förvaltning har målkonflikter varit ett faktum som politiker och tjänstemän måste ta ställning till på ett eller annat sätt. En målkonflikt uppstår då uppfyllelsen av ett samhällsmål motverkar uppfyllelsen av ett annat samhällsmål. Det kan exempelvis röra sig om kontrasterande mål gällande nybyggnation och att samtidigt bevara natur- och kulturvärden. Forskningsprojektet SPEAK, som denna studie har koppling till, och som handlar om att identifiera brister och förbättringsåtgärder inom svensk miljöbedömning, ser målkonfliktshantering inom kommunal planering som ett bristområde som behöver förbättras, inte minst genom att erhålla ökad kunskap om nuläget. Denna studie har till syfte att utreda hur målkonflikter identifieras och hanteras på kommunal nivå i Sverige inom ramen för kommunal översiktsplanering med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, samt att ge några rekommendationer för hur målkonfliktshantering skulle kunna förbättras. Studien baseras på en textanalys gjord utifrån plandokument från 80 kommuner, samt en mer djupgående intervjustudie med tjänstemän som arbetat med översiktsplanerna på tre kommuner. Idag saknas lagkrav på att inkludera målkonfliktsanalyser inom kommunal planering och miljöbedömning. Detta är troligen huvudanledning till att målkonflikter i nuläget lyfts fram i relativt liten grad i plandokumenten. Enligt resultaten från textanalysen tar 60 % av de granskade kommunerna upp målkonflikter någonstans i översiktsplanen eller den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen, men endast 11 % utför en strukturerad analys. Bristen på lagkrav kan också vara en anledning till att det i nuläget inte finns några övergripande strategier och verktyg att utgå ifrån som planerare, vilket har lett till enskilda kommuner har fått hitta sina egna lösningar. Att utgå ifrån kartor, respektive matriser, för att strukturerat kunna identifiera och analysera målkonflikter är metoder som använts i fallen med några av de intervjuade kommunerna. Sådana metoder kan hjälpa till att enkelt och strukturerat öka uppmärksamheten på de målkonflikter som kan uppstå i plandokumenten, samt att lyfta med dem till senare beslutssteg. Uppföljning av målkonflikterna till senare planeringssteg är dock utifrån intervjustudien i många fall oklar eller bristande. Att målkonflikterna följs upp är avgörande för att målkonfliktsanalysen ska ge någon positiv effekt på planeringen och inte förbli en skrivbordsprodukt. Att arbeta nära beslutsfattarna i en grupp bestående av personer med bred kompetens har identifierats som en framgångsfaktor för ett lyckat resultat där målkonflikterna har god chans att följas upp. I många fall handlar målkonflikter där man måste välja mellan ett mål eller ett annat i grund och botten om personliga värderingar och världsåskådningar. Målkonfliktshantering blir då i praktiken en fråga om diskussion och kompromisser. Att beslutsfattarna i dessa fall får väl informerade beslutsunderlag sammansatta utifrån bred kompetens kan då kraftigt öka möjligheten för att de bästa besluten tas för varje enskild situation.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)