Delad hotbild, men skilda alliansstrategier - En teoriprövande studie om Sverige och Norges förhållningssätt till NATO

Detta är en L2-uppsats från Lunds universitet/Statsvetenskapliga institutionen

Sammanfattning: Att länder agerar olika i det internationella systemet beror på många variabler. Stater strävar efter att stärka sin egen säkerhet och makt och tenderar att ingå i mellanstatliga samarbeten som följer det egna landets nationella identitet och dess medföljande ideologier, och vad som upplevs vara ett yttre hot skiljer sig länder emellan. Detta är antaganden som görs inom neorealismen och neoklassisk realism, två teorier ämnade för att kunna förklara alliansbyggande. Syftet med den här undersökning har varit att, med utgångspunkt i dessa teorier och dess antaganden, pröva om de på ett framgångsrikt sätt lyckats förklara varför Norge och Sverige skiljer sig åt i valet av alliansbyggande i det internationella systemet, med fokus på alliansen NATO. Studiens relevans motiveras baserat på den tidigare forskning som finns inom ämnet som utger sig för att kunna förklara alliansbyggande i mer generella termer, men fallet Norge och Sverige är unikt och utgör därför denna studiens undersökningsobjektet. Två länder som är såpass lika borde enligt teorierna agera likartat och fattat samma beslut, men så är inte fallet i verkligheten - varför? Genom en komparativ fallstudie har olika variabler analyserats och testats för att se om dessa, utifrån teorierna, lyckas bidra till att förklara hur det kommer sig att länderna har valt olika beslut rörande ett medlemskap i alliansen. Undersökningens slutsatser är att teorierna i viss mån kan förklara några av variablerna om varför Norge och Sverige agerat som de gjort, men brister i att kunna leverera en definitiv slutsats som behövs för att teorin ska räknas som heltäckande för det valda fallet. De variabler som till viss del är potentiella faktorer som påverkat ländernas val av medlemskap visar sig ändå kräva en vidare forskning med kompletterande teorier. Trots delat hot, geografisk närhet, likartad kultur och levnadsstandard går länderna skilda vägar, vilket berättar att det är andra faktorer som spelar roll, eller andra teorier som ämnar sig bättre. Slutsatserna poängterar däremot ländernas identitet som avgörande variabler för denna studie, men där valda teorier inte lyckas förklara hur dessa identiteter har formats och därefter bibehållits. Slutsatsen av undersökningen är relevant då teoriernas brister blir belysta inom den valda frågeställningen, och visar att det krävs vidare forskning på det unika fallet om Norge och Sveriges medlemskap, eller brist på, i den militära alliansen NATO.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)