släppa in och att bli insläppt – en filosofisk studie av mötet i familjehemmet

Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad släppa in och bli insläppt har för betydelse för familjehemsföräldrar och människor som i vuxen ålder bott i ett familjehem. Studien undersöker vad dessa personer gör för att släppa in varandra och vilken betydelse det har för deras gemensamma tid i familjehemmet och för dem personligen. Fyra intervjuer har gjorts, två familjehemsföräldrar och två vuxna personer som bott i familjehem. Intervjupersonerna har alla en koppling till Familjevårdsstiftelsen i Göteborg. Familjehemsföräldrarna har sitt familjehem inom Familjevårdsstiftelsen och de som bott i familjehem har gjort det i Familjevårdsstiftelsens regi.Intervjuerna utgår från ett kvalitativt och narrativt perspektiv vilket innebär att det är intervjupersonernas livsberättelse som står i fokus. Analysen har som utgångspunkt Gadamers filosofi om den hermeneutiska cirkeln där forskaren pendlar mellan sina egna erfarenheter och upplevelser och det empiriska materialet. Analysen utgår även från det narrativa tänkandet om att intervjupersonens berättelse skall hänga ihop för att dess komplexitet och mångsidighet skall framträda. I studiens analys används den narrativa analysen och Gadamers hermeneutik för att visa på att berättelsen och förståelsen av denna skapas mellan den som berättar och den som lyssnar. För att tolka intervjupersonernas berättelser används Bubers relationsfilosofi. Tolkningen går i en pendelrörelse mellan det empiriska materialet, relationsfilosofin och författarens egna upplevelser av att träffa intervjupersonerna. Tolkningen jämförs även med tidigare forskning av Snellman (2001), Wiig (1991) och Johansson (2002).Studien visar på flera faktorer som gör att familjehemmet och den som bor i familjehemmet kan släppa in och bli insläppta. Dessa är bl.a. att vara sig själv inför den andre, att ha gemensamma sysslor och dela en vardag. När båda är deltagare i varandras liv växer jämlikheten och de kan bli mer självständiga i förhållande till varandra vilket gör att de blir mer fria i att kunna släppa in och låta sig bli insläppta. Att släppa in och att bli insläppt sker gradvis utifrån personens vilja och förmåga. Studien visar att till en början är det främst familjehemmet som har viljan och förmågan att släppa in den som kommer till dem.Studien visar på att när familjehemmet och den som bor där släpper in och blir insläppta hos varandra ger det en känsla av att vara i ett sammanhang. Gemenskapen ger känslan av att betyda något för någon. Att mötas i familjehemmet handlar om att kunna få nya insikter och att utvecklas själv.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)