Målrationellt eller meningsskapande? En studie om det systematiska kvalitetsarbetet på en gymnasieskola.

Sammanfattning: Ann-Christiné Adler och Elisabeth Komstedt (2016), Målrationellt eller meningsskapande? - En studie om det systematiska kvalitetsarbetet på en gymnasieskola. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. FÖRVÄNTAT KUNSKAPSBIDRAG Vår studie kan bidra med kunskaper om olika faktorer som kan påverka i det systematiska kvalitetsarbetet på en gymnasieskola. Detta kunskapsbidrag kan även överföras till andra skolformer. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Genom frågeställningarna är syftet med studien att erhålla en fördjupad förståelse för hur skolchef, rektor, specialpedagog och lärare förstår och utformar arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Ett underliggande syfte är att få syn på graden av delaktighet samt vilken syn på kvalitet som förekommer i gymnasieskolan. TEORI Studien utgår i huvudsak från Jacobsens (2013) respektive Scherps (2013) teorier om kvalitet, organisation och ledarskap. Utifrån begreppet kvalitet används Dahlberg, Pence och Moss (2011) teori som menar att kvalitet och delaktighet är sammanlänkade. De beskriver också det modernistiska samt det postmoderna perspektivet. De använder begreppet meningsskapande istället för begreppet kvalitet då de särskilt betonar vikten av att alla är med- och samkonstruerande i sin egen förståelse av verkligheten. Lager (2015) kompletterar kvalitetsdefinitionen med det målrationella begreppet. Johansson och Nihlfors (2014) forskning fördjupar studien beträffande kommuners ledarskap på nämnd och skolchefsnivå. METOD Studien har en hermeneutisk ansats. Kvalitativ metod ligger till grund för studiens genomförande. Syftet med en kvalitativ undersökning r att utforska fenomen och händelser för att erhålla förståelse. Halvstrukturerade intervjuer samt granskning av dokument genomfördes för att samla empiri (Brinkmann och Kvale, 2014). RESULTAT Alla aktörer i studien ser det systematiska kvalitetsarbetet som ett sätt att utveckla skolan, arbetssätt och arbetsmiljö för såväl elever som medarbetare samt för att höja kvaliteten på skolan. De anser att det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå är ett utvecklingsområde. Aktörerna som deltagit i studien vittnar om en otydlighet beträffande om hur det systematiska kvalitetsarbetet är strukturerat på skolnivå för att det ska bli synligt hos alla aktörer. Det framkommer att graden av delaktighet har betydelse för hur det systematiska kvalitetsarbetet förstås och genomförs samt hur kvalitetsdiskursen framstår som en viktig faktor då aktörerna beskriver delaktigheten. Resultatet visar på vikten av att synliggöra vilken kvalitetsdiskurs som råder på gymnasieskolan och att det finns en samsyn om denna diskurs mellan samtliga aktörer som är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. De fyra lärarna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på klassrumsnivå. De upplever inte att deras arbete ingår som en del i det övergripande kvalitetsarbetet på skolnivå. Ärlestig (2014) betonar vikten av delaktighet på samtliga nivåer. IMPLIKATIONER Det systematiska kvalitetsarbetet är ett ständigt pågående förändringsarbete. I detta arbete kan specialpedagogen ha en viktig roll för att medverka till att alla blir delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Studien visar på viktiga faktorer i det praktiska arbetet för specialpedagogen som förändringsledare. Det innebär att kunna befinna sig på olika nivåer och positioner i en organisation och ha förmågan att navigera emellan dem och de olika aktörerna på en skola. Studiens resultat ger en fördjupad förståelse och en bredare kunskap om specialpedagogens samarbete med de olika aktörerna som finns på en skola. Studien bidrar med teorier beträffande förändringsarbete inom skola. Detta tänker vi kan bidra till en fördjupad kunskap för specialpedagoger. I rollen som specialpedagoger anser vi att förståelsen för helheten är en viktig del för att lyckas med uppdraget att skapa en skola för alla. Resultatet belyser hur specialpedagogens roll formas av skolans behov. Det ledarskap som finns på gymnasieskolan och hur det är utformat påverkar vilken roll specialpedagogen får och de arbetsuppgifter som ges.