Att leva med känselbiverkningar – efter cytostatikabehandling vid kolorektal cancer.

Sammanfattning: Bakgrund: Antalet personer som drabbas av kvarstående biverkningar i form av känselpåverkan efter att ha genomgått adjuvant cytostatikabehandling vid kolorektalcancer är många, enligt vissa studier mer än 80 procent. Biverkningarna är i många fall permanenta och det finns inte klinisk evidens för effektiv behandling eller lindring av besvären. Få studier har gjorts för att undersöka hur biverkningarna upplevs av och påverkar patienterna i det dagliga livet eller om de själva funnit metoder för att lindra besvären. Syfte: Att beskriva hur biverkningar i form av känselpåverkan upplevdes minst ett år efter adjuvant cytostatikabehandling och hur det påverkade det dagliga livet hos patienter som genomgått kurativ kirurgi för kolorektalcancer samt vilket stöd patienter efterfrågade av sjuksköterskan. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer på ett mindre sjukhus i södra Sverige. Nio deltagare, som hade genomgått adjuvant cytostatikabehandling med Oxaliplatin och avslutat behandlingen minst ett år tidigare, deltog i fokusgrupperna. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Presenterades i tre kategorier: erfarenheter av känselpåverkan, nya förutsättningar i tillvaron och hantering i det dagliga livet. Resultatet belyste deltagarnas upplevelse av kvarvarande känselbiverkningar efter cytostatikabehandling samt hur dessa påverkade dem i det dagliga livet. Deltagarnas upplevelse av känselbiverkningarna var nedsatt känsel i händer och fötter, stickningar, domningar och ibland även smärta. Att biverkningarna påverkade dem i det dagliga livet beskrevs med att nedsatt känsel i fötterna kunde begränsa deras förmåga att köra bil och gav sämre balans. Nedsatt känsel i fingrarna ledde till svårigheter med finmotoriken, exempelvis att handarbeta. Biverkningarna innebar även smärtproblematik som kunde störa nattsömnen. Deltagarna beskrev viss erfarenhet av tillfällig lindring av besvären då de provat olika egenvårdsmetoder som fotbad, massage och fysisk aktivitet men inga metoder som långsiktigt förbättrat besvären. Slutsatser: Sammanfattningsvis styrker denna studie tidigare forskning gjord på området om att många lever med kvarstående biverkningar efter genomgången cytostatikabehandling och att det på något vis påverkade dem i det dagliga livet. I studien framkom även att deltagarna ofta hade accepterat och anpassat sitt liv efter de nya förutsättningarna. För att nå dit hade de haft stort stöd från anhöriga och vänner men upplevde att de trots att det inte finns någon bot, önskade mer stöd från sjukvården i form av uppföljning och gruppsamtal efter avslutad behandling.