Användningen av bestämdhet bland inlärare av svenska som främmande språk på högre nivå i Ryssland

Sammanfattning: Uppsatsen handlar om användningen av bestämdhet hos inlärare av svenska som främmande språk på högre nivå i Ryssland. Bestämdhet saknas som obligatorisk kategori i ryska, och många av dessa inlärare har fortfarande problem med denna kategori. Undersökningen baseras på ett skriftligt material från 12 informanter, samtliga med ryska som modersmål och bosatta i Ryssland. Syftet var att undersöka och kategorisera användningen, både målspråksenlig och avvikande, av species och jämföra resultaten med tidigare studier. Det upptäcktes att informanterna överanvände nakna former till förfång för främst bestämd form och obestämd form singular med ett adjektivattribut, och det diskuteras om huruvida detta är en ren avvikelse i formvalet, eller om överanvändningen kan bero på en utebliven markering. I övrigt fanns färre rena formfel än i tidigare studier, men överanvändningen av naken form var däremot markant vanligare, vid bestämd form oftast när det gällde referenter som är unika i sammanhanget. Vissa konstruktioner diskuteras också utifrån ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv i de fall där bestämdheten kan beskrivas utifrån tydliga konstruktioner.