Kunskapsöverföring i mellankommunala projekt : Fallstudie av Kompetensare och Kompetensare 2.0

Sammanfattning: Företag och organisationer arbetar i dag i projekt. Att arbeta i projektform kan medföra både för- och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Syftet med uppsatsen är att titta på vilken kunskap som sprids och på vilket sätt det görs mellan ett mellankommunalt projekt Kompetensare 2.0 och dess föregångare Kompetensare. Kompetensare 2.0 är ett mellankommunalt projekt mellan 10 olika kommuner som ska implementera arbetssättet och arbetsmodellen från Kompetensare. Eftersom det saknas modeller för kunskapsöverföring i mellankommunala projekt användes här en befintlig modell för kunskapsöverföring inom företag för att se om den är applicerbar även i mellankommunala projekt. Vi har valt att använda Tells och Söderlunds modell om lärande organisationer (se teoridelen) och avser att undersöka ifall den går att använda för att analysera vilken typ av kunskap som har överförts, se Figur 3, och vilka konsekvenser det har. Vi genomför intervjuer med delprojektledare och huvudprojektledare och redovisar vårt resultat från dessa i form av analysscheman. Sedan går vi igenom de olika kunskapsöverföringsprocesserna som beskrivs av Tell och Söderlund och hittar även sådana som de inte tar upp. Tell och Söderlunds matris för kunskapsöverföring är applicerbar genom att den kan beskriva de kunskapsöverföringsprocesser som har skett inom Kompetensare 2.0. Den studerade kunskapsöverföringen visar att medveten kunskap blivit till institutionaliserad kunskap i större omfattning än objektifierad kunskap blivit till institutionell kunskap, detta skiljer sig från Tell och Söderlunds modell. En tänkbar förklaring är att mängden objektifierad kunskap varit relativt liten i jämförelse med mängden medveten kunskap. En annan förklaring är att Kompetensare 2.0 är ett relativt litet projekt där samtliga delprojektledare känner varandra och träffas regelbundet personligen. Tell och Söderlunds modell är inte en heltäckande modell men kan utgöra ett teoretiskt ramverk som gör kunskapsöverföringen mer effektiv mellan projekt. I Kompetensare 2.0 visar den tydligt brister men också möjliga förbättringar i kunskapsöverföringen, den visar även vilken typ av kunskapsöverföring som har fungerat bra i Kompetensare 2.0. Modellen är särskilt relevant eftersom det idag saknas teoretisk modell för kunskapsöverföringen mellan och till delprojekten i Kompetensare 2.0.