Den onde, den gode, den osynlige : En läroboksanalys om synen på kalla krigets aktörer i historieläroböcker för gymnasiet från 1960-talet till idag.

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar hur aktörerna under det kalla kriget framställts, och framställs, i historieläroböcker för gymnasiet från 1960-talet fram till idag. Syftet med undersökningen är att behandla hur aktörerna i kalla kriget framställs. Det vill säga vilka som ses som aktiva i form av aktörerna öst och väst samt vilka attribut som tillskrivs de olika aktörerna i de olika läroböckerna över tid. Efter attribut delas sedan aktörerna in i tre teman; den onde, den gode, den osynlige. Det är också uppsatsens syfte att redovisa hur mycket plats som ges åt kalla kriget i läroböckerna. Uppsatsen behandlar även om det är personer eller nationer som ses som huvudaktörer. Frågeställningen är: • Vilka attribut, i form av den onde eller den gode tillskrivs det kalla krigets aktörer i läroböcker för gymnasiets grundkurser i historia från 1960-talet fram till idag och vilka lämnas onämnda, i form av den osynlige? • I hur stor utsträckning, i form av antal sidor och bilder, behandlas kalla kriget i läroböcker för gymnasiets grundkurser i historia från 1960-talet fram till idag? Av resultatet framgår att det överlag har varit Sovjetunionen som setts som den onde fram till dess att Sovjet transformerat till ett demokratiskt styrt Ryssland då synen blir mer objektiv. I den mån det går att utläsa en god sida av konflikten är detta uteslutande västblocket, och främst USA. Den kvantitativa delen visar att platsen som ges åt kalla kriget i historieläroböckerna varit relativt oförändrat genom de år som behandlas i undersökningen. Det visar sig också att svenska historieläroböcker har tagit, och i vissa fall fortfarande tar, ställning åt eleverna istället för att låta eleverna själva ta de nödvändiga moraliska besluten om ont och gott.