Med budgeten i centrum : En fallstudie över en rad förändringar inom Kalmars kommunala äldreomsorg

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Företagsekonomi; Umeå universitet/Företagsekonomi

Författare: David Lindgren; Mari-helen Lindström; [2018]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Förändringar av styrning och organisation inom kommuner har under de senaste årtiondena blivit alltmer vanligt förekommande. Termen New Public Management har introducerats som ett samlingsbegrepp för dessa förändringar som ofta syftar till att göra offentliga organisationer mer effektiva och företagslika. Den kommunala äldreomsorgen är ett tydligt exempel på detta där problematiken med en allt äldre befolkning ställer krav på att verksamheter måste arbeta mer kostnadseffektivt.Med detta som bakgrund fanns ett intresse att studera Kalmar kommuns omsorgsförvaltning närmre som vidtagit åtgärder för att möta sina problem med flera år av budgetunderskott. Syftet med studienär att undersöka hur Kalmar kommun har hanterat problematiken med flera år med negativa utfall för omsorgsverksamheten. Detta för att se vad som fungerat för dem samt att studera vilka effekter förändringarna fått för organisationen. Studien har en kvalitativ utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra enhetschefer inom Kalmars äldreomsorg samt med ekonomichefen för omsorgs-förvaltningen. Studien har antagit ett mer induktivt förhållningssätt till befintlig teori där större fokus lagts på att dra slutsatser utifrån det som kommit fram genom intervjuerna. Vår tolkning utifrån intervjuerna var att tre huvudsakliga förändringar har genomförts inom organisationen de senaste åren. Det första är att införa ett nytt system för budgetfördelning där budgeten presenteras till enheten i timmar istället för pengar. Detta har lett till att verksamheterna kan följas upp på ett mer effektivt sätt. Den andra förändringen ären omorganisation till en plattare organisation som i ett senare skede ersattes med en uppdelning i team. Den sista förändringen som observerades var en ökad målstyrning där framför allt målet att ha en budget i balans har lyfts upp som det viktigaste målet. Även kvalitativa mål har tillkommit och tydliggjorts. Dessa förändringar har i sin tur fått en rad olika effekter på organisationen. Först och främst har de stora budgetunderskotten på kort sikt försvunnit då förvaltningen nu totalt sett visar ett positivt resultat. Det nya sättet att kommunicera budget samt målstyrningen har bidragit till en ökad fokusering på ekonomi och budget. Negativa effekter har dock också visatsig och då framför allt som en följd av omorganisationen. Detta genom en till början stor omsättning av enhetschefer och en osäkerhet hos personalen. Kritik mot införandet av förändringarna har också framkommit där en brist på delaktighet i förändringsprocessen blir tydlig. I denna studie kan endast effekter på kort sikt redovisas då Kalmars förändringar fortfarande är relativt nya.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)