Hur har universitetslärarnas psykiska mående påverkats av distansarbete i och med Corona Pandemin?

Sammanfattning: Studiens syfte var att studera hur universitetslärarnas psykiska mående påverkas av distansarbete i och med pandemin. Vi har med anledning av tidsbegränsningen även valt att avgränsa studien om distansarbetets påverkan på universitetslärares psykiska mående gentemot en naturvetenskaplig fakultet på Göteborgs universitet, då vi förutsätter att de flesta universitetslärare haft liknande upplevelser. Syftet med vår studie var att få en djupare förståelse kring hur det psykiska måendet påverkats hos lärarna i och med distansarbetet präglat av pandemin, då vi funnit det intressant att det funnits mycket studier kring elevernas psykiska mående i och med distansundervisning präglat av pandemin, men endast begränsat antal studier om hur universitetslärarnas psykiska mående påverkats i och med pandemin. Vi använde oss av en kvalitativ metod i vår studie, och anskaffade empiriskt material genom intervjuer konstruerade av öppna intervjufrågor. Intervjufrågorna var konstruerade i relation till tidigare forskningsstudier relevanta till vår studie, som sedan även användes som hjälpmedel i analysen. Studien utgjordes av 15 deltagande respondenter, varav en var chef för fakulteten då vi ansåg det vara viktigt att ta del av chefens erfarenheter med för att få en bättre förståelse kring vilka faktorer som haft positiv och negativ inverkan på det psykiska måendet. Resultaten från intervjun har sedan analyserats med hjälp av samma tidigare forskningsstudier som konstruerat intervjun där begreppen motivation, psykiskt mående, psykisk ohälsa, psykiskt välbefinnande, och mänskliga behov. Resultaten hade utformats med stöd av det empiriska materialet och den tidigare forskningen. Vidare visade resultaten att en majoritet av respondenter upplevt att distansarbetet präglat av pandemin påverkat deras psykiska mående negativt, samtidigt som minoriteten upplevt att distansarbetet medfört positiva påföljder gentemot deras psykiska mående. Majoriteten har upplevt att arbetsmotivationen i enlighet med arbetshälsan var svår att upprätthålla under distansarbetets gång, dels på grund av hög arbetsbelastning, och dels på grund av avsaknad av den sociala interaktionen.