Är dörren stängd för ansvarsgenombrott? - En analys av NJA 2014 s. 877

Sammanfattning: Uppsatsen handlar om den så kallade ansvarsgenombrottsteorin och dess principer. En hörnsten för aktiebolaget som associationsform är aktieägares begränsade ansvar för bolagets förpliktelser enligt 1 kap. 3 § Aktiebolagslagen (2005:551, ABL). Trots det har Högsta domstolen vid ett flertal fall ålagt aktieägare ansvar för ett bolags förpliktelser enligt principen om ansvarsgenombrott. Ansvarsgenombrott har vuxit fram genom rätten och behandlats i rättspraxis. Det finns ingen bestämmelse om ansvarsgenombrott i svensk lag. Lagförslag om ansvarsgenombrott har skett men någon lagreglering i ABL har inte gjorts. Det senaste rättsfallet som behandlar ansvarsgenombrott är NJA 2014 s. 877. Dess avgörande i HD har mötts av kritik och bidragit till en än större oklarhet om hur frågan om ansvarsgenombrott ska behandlas än vad som tidigare funnits. Med stor otydlighet och med avstånd från tidigare diskussion inom ämnet blir den bedömning som HD gjort svårtolkat. Några klara besked om vad som gäller för principen om ansvarsgenombrott är svårt att utläsa. Syftet med uppsatsen är att analysera om aktieägare kan bli ansvariga för bolagets skulder enligt den så kallade ansvarsgenombrottsteorin efter NJA 2014 s. 877. Då koncerner är en vanlig företeelse i svenskt näringsliv kommer stor vikt att läggas vid koncernförhållanden. Avslutningsvis ges min och doktrinens uppfattning av rättsläget efter NJA 2014 s. 877 och eventuella möjligheter för att dörren inte är stängd för ansvarsgenombrott i svensk rätt.