Våld mot kvinnor och deras husdjur - En undersökning av om djurplågeribrott bör kunna beaktas inom ramen för fridskränkningsbrotten

Sammanfattning: Bestämmelsen om grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning infördes år 1998 i 4 kap. 4 a § brottsbalken som ett led i samhällets åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Under senare år har framförts åsikter om att fridskränkningsbrottet bortser från en viktig dimension, nämligen det våld som utförs mot husdjur i syfte att skada det mänskliga brottsoffret. Enligt forskning begås sådant våld bl.a. för att kontrollera och isolera brottsoffret. I remissvar och motioner har föreslagits att djurplågeribrott bör införas i fridskränkningsbrotten. Lagstiftaren har dock avslagit förslaget, huvudsakligen med hänsyn till att brottet skyddar djurets, och inte ägarens, intresse. Denna uppsats ämnar fortsätta denna diskussion. Syftet är att utreda om djurplågeribrottet bör kunna beaktas inom ramen för fridskränkningsbrottet. Frågor som behandlas i uppsatsen är om det finns ett samband mellan våld i nära relationer och våld mot husdjur, om våld mot husdjur utgör en allvarlig kränkning av brottsoffrets personliga integritet och om ett införande av djurplågeri i fridskränkningsbrotten är förenligt med principerna om godtagbar kriminalisering. Undersökningen genomförs utifrån en rättsdogmatisk och en rättssociologisk metod. I uppsatsen konstateras att mycket tyder på att det föreligger ett samband mellan våld mot husdjur och våld i nära relationer. Studier har påvisat att ungefär hälften av de kvinnor som sökt hjälp hos kvinnojourer har varit med om att även deras husdjur utsatts för våld. Sådant våld var 11 gånger vanligare i relationer där misshandel förekom jämfört med i icke-våldsamma relationer. De gärningar som enligt lagstiftaren bör omfattas av fridskränkningsbrotten är sådana som typiskt sett utgör angrepp på den personliga integriteten. I uppsatsen argumenteras för att våld mot husdjur kan utgöra ett sådant angrepp. Detta motiveras bl.a. med att våld mot husdjur kan ingå som ett led i en systematisk kränkning och att även det mänskliga brottsoffret skadas av sådant våld. För att kriminalisering ska anses godtagbar krävs bl.a. att det kriminaliserade beteendet medför skada på ett relevant skyddsintresse. Eftersom våld mot husdjur skadar även det mänskliga brottsoffret anses ett införande av djurplågeri i fridskränkningsbrotten förenligt med principerna om godtagbar kriminalisering. Uppsatsens övergripande syfte besvaras med att djurplågeri bör kunna beaktas inom ramen för fridskränkningsbrotten. Detta förutsätter dock att lagstiftarens syn på vilket intresse som skyddas genom djurplågeribrottet utmanas, exempelvis genom ytterligare forskning på husdjursvåldets effekter för det mänskliga brottsoffret.