Att motverka mutbrott : Riskanalys och riskhantering ur ett företags perspektiv

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att beskriva rådande rättsläge inom svensk mutbrottslagstiftning, angränsande lagstiftning och vilka sanktionsrisker som föreligger för företag om medarbetare begår mutbrott, samt att utreda vilka åtgärder företag kan vidta för att minska risken för att mutbrott begås. En kombination av rättsdogmatisk metod samt litteraturstudie har tillämpats. Mutbrotten består av tagande av muta, givande av muta, handel med inflytande och vårdslös finansiering av mutbrott. Därtill har angränsande brott, sanktioner och närliggande rättsregler som kan bli aktuella vid mutbrott tagits upp. Enligt svensk rätt kan juridiska personer inte bära ett straffrättsligt ansvar, och därmed träffar de straffrättsliga sanktionerna i de flesta fall den enskilda personen. Företaget kan dock drabbas genom att åläggas företagsbot, en ekonomisk sanktion som kan aktualiseras om brott begåtts i näringsverksamheten. Det kan även bli uteslutet från offentliga upphandlingar. Därtill kan näringsförbud och straff för vårdslös finansiering av mutbrott indirekt drabba företaget genom att ansvar läggs på de fysiska personer som ansvarar för verksamheten i företaget. Utomrättsliga sanktioner som kan drabba företaget är exempelvis urholkat förtroende, skadat varumärke, bojkott, problem med kreditgivare och svårigheter med att rekrytera personal. Därtill ger anklagelser upphov till interna utredningar som kan bli kostsamma. För att minska riskerna för mutbrott och sanktioner bör företag vidta åtgärder. Exempel på sådant som tas upp är CSR-policy, interna uppföranderegler, utbildning, kontroll av mellanhänder och avtalsparter, visselblåsarfunktion, internrevision och uppföljningar.