Nedskrivning av Goodwill. Bias och kulturella skillnader i nedskrivningsprövningen - case: Finland och Sverige

Sammanfattning: Bakgrund och problem: De noterade finska och svenska företagen har sedan redovisningsår 2005 varit tvungna enligt IFRS-regelverket att utsätta sina goodwillposter för årliga nedskrivningsprövningar. Förfarandet har förväntats öka på redovisningens relevans men samtidigt har den också kritiserats för att öppna ett fönster för manipulation och bias. Problemet med förfarandet är att det innefattar en hel del personlig bedömning och är för allmänheten en relativt ogenomskinlig händelse. Den tidigare forskningen har för mestadels koncentrerat sig på den amerikanska marknaden och varit oense ifall den nya kutymen är lyckad eller inte. Diverse undersökningar har lett till olika resultat angående bias inflytande över nedskrivningsprövningar. Tillsvidare har IFRS-hemisfärens norra del (Nord Europa) dock inte berörts i denna forskning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta del i den tidigare diskussionen med att undersöka ifall de i Finland och i Sverige utförda nedskrivningarna varit igenomsnitt befogade och ifall berättigade ekvivalenta skjutits upp. Samtidigt önskar man finna svar på frågan om det finns skillnader i prövningen mellan dessa två länder. Avgränsningar: Uppsatsen begränsas till nedskrivningsåren 2005-2008. Uppsatsen undersöker inte heller de olika motiven för att utföra obefogade nedskrivningar eller att skjuta upp berättigade sådana. Testerna och analysen kommer att behandla enbart frågan om det finns tecken på att obefogade nedskrivningar genomförs och berättigade skjuts upp i en större utsträckning. Metod: Det används en hel del diverse skräddarsydda metoder i undersökningen. För det mesta handlar det dock om att fördela datasamplet i olika grupper enligt diverse nyckeltal och sedan jämföra gruppernas egenskaper med varandra. Oftast handlar det om jämförelse av nedskrivningsbenägenhet. Resultat och slutsatser: Det gick inte att bevisa de utförda nedskrivningarnas befogenhet, men samtidigt gick det inte heller att bevisa att bias uppkom. Det noterades dock att företag som enligt diverse mått borde vara ”nedskrivningsfärdiga” också skrev ned goodwill oftare än övriga företag, vilket var ett positivt fynd även om det inte helt förkastar existensen av bias. Inga betydliga skillnader mellan själva länderna noterades. Det antogs att en stor orsak till de tafatta resultaten var problemen som förknippades till datasamplets egenskaper. Förslag till fortsatt forskning: 1) Finns det en omfattande tradition att skjuta upp nedskrivningar? 2) Under-/överskattas nedskrivningarnas omfattningar på flit? 3) Hur upplever själva personerna, som sysselsätter sig med nedskrivningsprövningar, förfarandets tillförlitlighet?