EU-domstolens SKF-dom - Två nya möjligheter till avdrag för ingående mervärdesskatt?

Sammanfattning: EU-domstolens avgörande i mål C-29/08 SKF har varit föremål för mycket uppmärksamhet och diskussion sedan det kom under hösten 2009. Avgörandet gäller möjligheten att dra av ingående mervärdesskatt på tjänster förvärvade för att genomföra försäljning av aktier i dotterbolag I denna uppsats har EU-domstolens SKF-dom stått i centrum. Den har att satts in i ett perspektiv och analyserats mot bakgrund av tidigare EU-rättslig praxis på området. Avsikten med detta har varit att komma fram till huruvida domen EU-rättsligt innebär nya möjligheter till avdrag för ingående mervärdesskatt vid dotterbolagsförsäljning jämfört med vad som tidigare ansetts gälla. Vidare har behandlingen i svensk rätt av de frågor som aktualiserades i SKF behandlats. Detta har skett för att undersöka om SKF-domen faktiskt kommit att innebära nya möjligheter för svenska företag att dra av ingående mervärdesskatt vid aktieförsäljning. Min slutsats är att SKF-domen EU-rättsligt innebär nya möjligheter att dra av ingående mervärdesskatt. För det första följer det nämligen av domen att en aktieförsäljning kan behandlas som en verksamhetsöverlåtelse. Detta innebär att mervärdeskatt på tjänster förvärvade för att genomföra denna kan dras av då kostnaderna för dessa räknas som allmänna omkostnader. Även om EU-domstolen inte specificerar när en aktieöverlåtelse kan utgöra en verksamhetsöverlåtelse så argumenterar jag i uppsatsen för en bred tillämpning bland annat för att undvika att en aktieförsäljning beskattas. För det andra menar jag att EU-domstolens avgörande även öppnar för att ingående mervärdesskatt på tjänster för att genomföra en aktieförsäljning kan vara avdragsgilla såsom allmänna omkostnader även om aktieförsäljningen inte utgör en verksamhetsöverlåtelse. Särskilt är det EU-domstolens användande av principen om skattemässig neutralitet som är ny och intressant. Denna princip används för att komma fram till att mervärdesskatt på rådgivningstjänster är avdragsgill eftersom kostnaderna för tjänsterna ses som allmänna omkostnader även om de är förvärvade för att genomföra en från skatteplikt undantagen aktieförsäljning. Slutsatsen gällande svenska företags möjlighet till avdragsrätt är att argumentet att dotterbolagsförsäljningen utgör en verksamhetsöverlåtelse verkar vara det argument som har störst möjlighet till framgång. Kammarrätterna har nämligen i ett flertal fall bedömt att en aktieförsäljning kan utgöra en verksamhetsöverlåtelse, även om kriterierna för när så kan vara fallet inte är helt fastställda. Möjligheten att behandla kostnaderna som allmänna omkostnader, eventuellt med stöd av principen om skattemässig neutralitet, verkar däremot inte vunnit gehör hos de svenska domstolarna. De har nämligen, i min mening felaktigt, förlitat sig på tidigare europeisk och svensk rättspraxis och inte ansett att EU-domstolens SKF-dom inneburit nya möjligheter till avdrag i detta hänseende.