Rådgivningstjänster och revisorns oberoende : en europeisk litteraturstudie

Detta är en Kandidat-uppsats från Institutionen för samhällsvetenskaper

Sammanfattning: Bakgrund: Rådgivningstjänster utgör idag en betydande del för många revisionsbyråers verksamhet. Revisionsbyråer har på grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett förtroende som revisorer som ger en fördel i rådgivningsbranschen. Dock är det detta förtroende, eller oberoende, som många är rädda för ska åsidosättas när revisorn utför rådgivningstjänster. Studien tar stöd av olika ekonomiska teorier, med fokus på agentteorin. Syfte: Studien syfte är att granska forskning avseende förhållandet mellan rådgivningstjänster och revisorns oberoende. Metod: Studien har utförs genom en litteraturstudie. Fem stycken tidigare publicerade vetenskapliga artiklar har analyserats. Samtliga utvalda artiklar behandlar ett land som är medlem i EU. Resultat: Studiens resultat visar att rådgivningstjänster påverkar revisorns synbara oberoende, men hittar inga starka bevis för att det påverkar revisorns faktiska oberoende. Olika länder i EU förhåller sig olika till revision och rådgivningstjänster. Studien visar även att intressenterna i regel upplever revisorn som mer oberoende om rådgivningstjänster utförs av en annan avdelning/personal på revisionsbyrån än den som utför revisionen. Den relativa nivån mellan rådgivning- och revisionsavgifter spelar också roll, samt om man köper rådgivningen från en Big-4 byrå eller inte. Diskussion: IFACs etiska regler som EU följer nämner att revisorn måste vara synbart oberoende för sakkunniga intressenter. Vilka dessa intressenter är och huruvida de är sakkunniga eller ej diskuteras i studien, samt eventuell diskrepans mellan de analyserade artiklarnas resultat och intressenters faktiska åsikter och konkreta agerande. Studien väger företagens efterfrågan av rådgivning mot intressenters negativa syn på rådgivning och oberoende. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)