Bekvämlighet och säkerhet hos trappor: Rekommendationer, normer och erfarenheter

Sammanfattning: Trappor är ett av arkitekturhistoriens äldsta byggnadselement och har genom åren transporterat människan bekvämt och säkert mellan olika höjdnivåer. Genom att mäta människans steglängd kunde man under 1600-talet ta fram en trappformel för att underlätta arbetet i att hitta bästa stegförhållande mellan stegdjup och steghöjd. Det visade sig under åren att trappformeln, i vissa fall, inte ger bekväma trappor. År 1957 tog Lars Einar Eriksson fram den så kallade bekvämlighetskurvan, även den ett verktyg för att underlätta arbetet i att hitta det bästa stegförhållandet. Studiens syfte har därför varit att dels kontrollera ifall dessa två verktyg fortfarande är aktuella, eller om dessa måste justeras. Vidare har syftet varit att ta reda på vad som avgör om en trappa anses bekväm och säker för användaren, samt om justeringar måste göras kring de krav som ställs på trappkonstruktioner. För att uppnå studiens syfte och kunna besvara studiens frågeställning har ett frågeschema tagits fram och intervjuer genomförts hos fem av Sveriges största trappkonstruktörer. Studiens slutsats kan besvaras genom frågeställningarna; vad är det som avgör bekvämligheten och säkerheten hos en trappa?, hur kan en trappa tillverkas så bekväm som möjligt för så många som möjligt?, är trappformeln samt bekvämlighetskurvan fortfarande aktuella, eller måste dessa justeras? samt finns det några krav i det svenska regelverket som bör justeras? Slutsatsen i vad som avgör bekvämligheten och säkerheten hos en trappa är dels individuell men samtidigt beror det på flertal olika faktorer som kopplas samman. I slutändan handlar det om en helhetsbedömning för den individuella trappan.
Det har visats finnas 3 faktorer som är grundläggande för att konstruera en trappa som är både bekväm och säker för så många som möjligt. Dessa faktorer är; stegdjup, steghöjd samt stegbredd. Vidare förklaras det att det likväl handlar om att se till trappans miljö samt vilka dess användare i största mån är. Trappformeln behöver nödvändigtvis inte justeras, den uppfyller sitt syfte. Det handlar istället om att hitta ett kompleterande verktyg då trappformeln i vissa fall inte ger bekväma stegförhållanden. Gällande bekvämlighetskurvan visar det sig att många av respondenterna i studien inte hört talats om den men att det anser ändå att det skulle kunna vara ett kompleterande verktyg till trappformeln. Studien har resulterat i framtagning utav ett område samt en uppdaterad trappformel enligt 4,1H + B = 1025 millimeter. Motivering till uppdatering grundas i att nuvarande formel har visats vara bristfällig i avseende på framtaget områdes omfattning.