Empowerment ur brukarnas perspektiv : En kvalitativ studie gjord på Basta

Sammanfattning: Syftet med den här studien var att undersöka och förklara brukarnas uppfattning om och erfarenheter av det mångfacetterade fenomenet empowerment. Då empowerment ofta definieras av andra än dem som praktiserar det låter den här studien brukarna komma till tals. Studien är genomförd på en enhet inom Basta gruppen, ett socialt företag som arbetar med rehabilitering och integration av människor med missbruksproblem tillbaka till samhället utifrån en tanke om empowerment. Sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes. Studien kan anses ha en abduktiv ansats vilket innebär att målet inte var att komma fram till en ny teori utan ambitionen var att hitta nya infallsvinklar på ett redan etablerat fenomen. Mitt resultat visar att betydelsen av att känna till begreppet empowerment eller egenmakt är obefintlig i förhållande till individens empowermentprocess. De empowermentprocesser som bevittnats i intervjuerna ger en bild av hur brukarna parallellt med det dagliga arbetet på Basta visar på medvetna och omedvetna komplicerade strategier, uppfinningsrikedom och självinsikter som avlöser varandra då det gäller att orientera sig i den kontext de befinner sig i. Relationen till utomstående ”vanliga” människor ansågs ha stor betydelse medan relationen till organisationen eller till placerande myndighet inte uppmärksammades i samma utsträckning. Respondenternas berättelser kunde förklaras och sättas i ett större sammanhang med Jo Rowlands (1997) teori om tre dimensioner av empowerment. Inom det sociala arbetets praktik finns det möjligheter att ytterligare öka tron på individen och dennes förmåga och kapacitet att av egen kraft med professionens hjälp ta sig ur sin situation. Denna hjälp av professionen skulle också gynnas av att undersöka vilken betydelse brukarens bakgrund har för vilket rehabiliteringsalternativ hen erbjuds eller väljer.