Regnbäddar med svampkultur : en utvärdering av möjligheten att applicera svampkultur i regnbäddar för dess förmåga att bryta ner föroreningar

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Hanteringen av dagvatten i städer är ett växande problem på grund av städers utbredning och dess hårdgjorda markmaterial samt på grund av klimatförändringar som i framtiden spås göra regntillfällen mer intensiva. Dessa förändringar lägger högre belastning på våra dagvattensystem. En åtgärd som används mer och mer i städer är att anlägga regnbäddar för att fördröja och minska mängden dagvattnet som behöver ledas bort. Dessa regnbäddar har också förmågan att rena dagvatten och det sker främst igenom filtrering och sedimentering. Det här projektet går ut på att undersöka om det går att etablera svamp i regnbäddar för att utnyttja svampars förmåga att bryta ner föroreningar. I projektet testas ostronskivlingens förmåga att etablera sig i regnbäddsubstrat med olika blandningar av träspån och hur infiltrationskapaciteten påverkas av den eventuella tillväxten. Testet utfördes i en uppsättning av 35 genomskinliga plastkrukor som rymmer 1,5 liter vardera. I varje kruka användes 2 dl mycelmix och 10 dl substratmix. Efter 21 dagar var alla 100% koloniserade. För att få användbara mätresultat på både infiltration och myceltillväxt var det nödvändigt att använda två olika metoder vid anläggandet. Den ena metoden som vi kallar ”skikt”, där mycelet applicerades i ett heltäckande lager, användes för att kunna se mycelets tillväxt från dag 1. Metoden ”skikt” förhindrar dock från att få bra mätvärden för infiltrationskapaciteten då skikt av hydrofobiskt mycel skapas i mitten av krukan. Därför användes även ytterligare en metod som vi kallar ”cylinder”, där mycelet i stället applicerades i form av en cylinder som lämnade ett utrymme av rent substrat mellan krukans kant och mycelet. Testets resultat: • Det går att etablera ostronskivling i regnbäddssubstrat. • Tillväxten är endast marginellt snabbare i blandningar med högre halt träspån. Tillväxten var dock snabbast i blandningen som består av 50% regnbäddssubstrat och 50% sågspån. Denna skillnad som observerats kan bero på andra faktorer som vattenhalt med mera och inte nödvändigtvis bero på mängden träspån i substratet. • Högre halt träspån ger tätare hyfer (myceltrådar) vilket påverkar infiltrationskapaciteten negativt. Om det skulle visa sig att odling av ostronskivling var ett effektivt sätt att rena regnbäddar och dagvatten är det ekonomiskt försvarbart då det skulle vara både billigt och enkelt att applicera på plats och metoden i sig är inte heller en miljöbelastning. Det skulle till exempel kunna gå att ta ut borrkärnor i en redan anlagd regnbädd som sedan fylls med mycel. Detta är endast en liten studie och resultaten bör därför endast ses som indikationer. Dessa resultat kan dock användas för att utvärdera hur man kan lägga upp ytterligare experiment för att testa om det går att använda sig av svampar i regnbäddar för att rena dagvatten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)