Som handen i handsken : En flerfallsstudie av den praktiska användningen av den agila metoden Scrum

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Företagsekonomi

Sammanfattning: Mjukvaruutveckling är ett unikt svårt område. Dels på grund av den höga förändringstakten inom branschen, men även då en slutprodukt är svår att visualisera innan utvecklingen av produkten har påbörjats. Traditionellt har utvecklingen av mjukvara skett i projektformer som ansetts sakna den anpassningsförmåga som krävs i det föränderliga klimatet. Som svar på dessa svårstyrda metoder skapades de agila metoderna.De agila metoderna bygger på lättrörlighet, anpassningsbarhet samt inkrementell utveckling av mjukvara och har anammats på bred front inom IT- och mjukvarubranschen. Scrum är den vanligast förekommande agila metoden och förespråkas vara tillämplig på alla typer mjukvaruutveckling. Trots detta finns forskning som visar att metoden sällan används i sin helhet utan anpassas.Studien hade som syfte att undersöka varför en metod som passar för alla typer av mjukvaruutveckling anpassas till den enskilda organisationen och hur denna anpassning ser ut. Studiens resultat är att Scrum anpassas genom att välja bort vissa roller, aspekter och moment. Detta för att dessa ses som överflödiga och försvårar underhållsarbetet med en befintlig mjukvaruprodukt. Scrum kombineras även med Kanban för att lösa akuthantering av problem vilket skapar en metod som påminner om båda metoderna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)