Laborativa material i matematikundervisningen : -Sex mellanstadielärares röster om fördelar, hinder och vilka behov de har av stöd från specialläraren

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Lindahl, Cecilia & Magnusson, Åsa. (2022). Laborativa material i matematikundervisningen-Sex mellanstadielärares röster om fördelar, hinder och vilka behov de har av stöd från specialläraren. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är att öka förståelsen för vad som påverkar svenska lärares val av att använda laborativa material samt att öka kunskapen om lärares behov av insatser från specialläraren kring detta. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa vad som får några svenska mellanstadielärare att välja eller välja bort att arbeta med laborativa material i matematikundervisningen och att öka kunskapen om lärares behov av insatser från specialläraren för att kunna utveckla matematikundervisningen. ● Vilka uppfattningar påverkar lärarens didaktiska val kring användandet av laborativt material i matematikundervisningen? ● Vilka uppfattningar kring behov av insatser från specialläraren uttrycker lärarna att de har för att kunna utveckla användningen av laborativt material i matematikundervisningen? Teori Fenomenografisk ansats ligger till grund för bearbetning av det empiriska materialet (Marton & Booth, 2000). Vid bearbetning av insamlade data urskiljs teman med tillhörande kategorier som speglas mot teori (Dahlberg & Johansson, 2019). Utfallsrummet speglas mot tidigareforskning och specialpedagogiska perspektiv. Metod En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes. Empirin analyserades utifrån en fenomenografisk ansats för att identifiera kategorierna i utfallsrummet. Resultat En reflektion är att när lärarna i studien beskriver vad som får dem att välja att använda laborativa material i undervisningen så utgår de ifrån ett elevperspektiv. De nämner kategorierna inkludering, konkretisering, lust och matematiska samtal. Dessa kategorier syftar till att antingen göra undervisningssituationen bättre för eleven eller till att öka eller fördjupa matematikkunskaperna. När lärarna beskriver vilka kategorier som får dem att avstå så utgår en kategori, utpekande, från elevens perspektiv medan resterande, kompetens, tidskrävande och materialtillgång behandlade lärarens eller organisationens tillkortakommanden. Resultatet från den här studien med sex intervjuade lärare stämmer väl överens med tidigare forskning med ett undantag. Undantaget är att den här studiens lärare sällan använder laborativa material trots att de har en positiv grundinställning. Lärarna uttrycker att de önskar stöd som grundar sig i alla de tre delarna, utveckling, utredning och undervisning, i specialläraruppdraget för att utveckla användandet av det laborativa materialet. Vår tolkning är att lärarna i studien ger uttryck för att ha ett relationellt perspektiv på specialpedagogiska insatser. Specialpedagogiska implikationer Det som framkommer i studien är att verksamhetsutveckling där lärarna får handledning kring den didaktiska teorin parallellt med att de får inspiration till olika material och undervisningsformer bör vara en betydande del av uppdraget. Förutom handledning kring den didaktiska teorin behövs insatser kring det pedagogiska ledarskapet. Insatser från specialläraren på individnivå både för utredningar och för undervisning i mindre sammanhang utanför klassrummet behövs också för de elever som har behov av det, men i första hand bör undervisningen och lärmiljön på gruppnivå utvecklas. Nyckelord handledning, laborativa material, matematikundervisning, mellanstadiet, speciallärare