Folkets val

Sammanfattning: Denna kvantitativa teoriprövande uppsats undersöker hur ekonomisk röstning påverkar utfallet av svenska riksdagsval. Fokus ligger främst på val efter kriser eftersom det är här som ekonomin borde påverka valen mest. Undersökningar om väljarpreferenser från SOM-institutet ligger till grund för denna analys. Statistiken har sedan tabellerats och analyserats utifrån två dimensioner: samhällsmotiv kontra plånboksmotiv och retrospektiva kontra prospektiva perspektiv på ekonomin. Det mesta av den tidigare forskningen har varit på makronivå och analyserat väljarbeteende utifrån t.ex. arbetslöshet, BNP/capita och tillväxt. Vi har valt att gå ner på individnivå för att tillföra mer forskning på en nivå närmare väljarna. Vi finner att både samhällsmotiv och plånboksmotiv ligger bakom väljarnas preferenser men att det är samhällsmotiven som väger tyngst. Vi finner också att tiden före valet påverkar väljarna mer än vad de tror komma skall. Detta ligger i linje med tidigare forskning. Uppsatsen når slutsatsen att den ekonomiska röstningsteorin kan tänkas förklara valresultaten i Sverige 1994 och 2010, men att den är alldeles för enkel för att kunna förklara dagens allt mer komplexa, globaliserade ekonomi.