Molntjänster inom svensk hälso och sjukvård : En kvantitativ undersökning av svenska befolkningens sentiment mot lagring i molntjänster

Sammanfattning: Sverige har som mål att vara världsledande inom e-hälsa vid år 2025, något som fått namnet e-hälsa 2025. En viktig del av e-hälsa 2025 är införandet av molntjänster inom Sveriges hälso- och sjukvård, då molntjänster kan bidra med högre kvalité på vården, ge medborgare bättre vård, minska vårdkostnader, öka effektiviteten, bidra till informationsdelning och minska koldioxidutsläppen. Molntjänster är en teknologi som är komplex och kostsamt att utveckla och implementera. Världens främsta molnföretag är amerikanska företag vilket innebär att Sverige har en beroendeställning till amerikanska företaget för molntjänster. Samtidigt, kolliderar svensk och amerikansk lag som gör det omöjligt att förvara känsliga personuppgifter via molntjänster från USA. För att lösa detta krävs denna lagproblematik krävs det lagförändringar. En potentiell väg framåt är att Sverige tillåter amerikansk lag att ta del av känsliga personuppgifter som lagras via amerikanska företag. I Sverige har olika åldersgrupper olika kunskaper om vad molntjänster är (Internetstiftelsen, 2021). Vidare existerar också en oro över att obehörig personal ska ta del av ens känsliga personuppgifter.  Fördelarna som molntjänster kan bidra med och den problematik som uppstår med lagar syftar denna uppsats till att möjliggöra delaktighet i införande och användning av molntjänster inom hälso- och sjukvården. För att styrka syftet, kommer problemformuleringar som berör det svenska folkets attityd mot molntjänster och lagring av personuppgifter att undersökas. En kvantitativ ansats med en enkätundersökning har använts för att utforska hur Sveriges befolkning ställer sig till frågeställningen. Två demografer har använts som oberoende variabler i relation till enkätundersökningen. De två demograferna består av åldersgrupper samt akademisk utbildning inom IT.  Analysen av enkätundersökningen har gjorts med hjälp av medelvärden, standardavvikelse, multikolinearitet och korrelationstestning. Resultatet visade att de olika grupperna skiljde sig åt beroende på variablerna åldersgrupp och akademisk utbildning inom IT. Vidare testning av multikolinearitet mellan de två oberoende variablerna åldersgrupp och akademisk utbildning inom IT inte är korrelerade. Frågorna i enkätundersökningen delades vidare in i två nya variabler, Kunskap och Trygghet för att utföra vidare tester. Kunskap var svagt korrelerat med den yngre åldersgruppen samt med en akademisk utbildning inom IT. Variabeln Trygghet var inte korrelerad med vare sig åldersgrupp eller akademisk utbildning inom IT. Däremot var Trygghet starkt korrelerad med frågan: Jag anser att molntjänster för lagring av personuppgifter borde användas mer av hälso- och sjukvården.