Den (o)synliga åldern : En kvalitativ intervjustudie om äldre arbetstagares/arbetssökandes upplevelser av ålderism inom arbetslivet och dess upplevda påverkan på identiteten

Sammanfattning: Ämnet för denna studie är den subjektiva upplevelsen av ålderism inom arbetslivet, det vill säga upplevelserna av stereotyper, fördomar och diskriminering grundat på ens ålder. Tidigare forskning har mestadels studerat i vilka former som ålderism kan förekomma inom arbetslivet och vilka föreställningar som finns om äldre arbetstagare och arbetssökande. Syftet med denna studie är att belysa upplevelsen av ålderism utifrån dem som utsatts och hur det upplevs påverka identiteten. Identitet har i denna studie definierats utifrån teoretiker från symbolisk interaktionism och innebär således att identitet inte är en intern definition isolerat från andra människor utan befinner sig i en extern-intern dialektik. För att besvara syftet har studien haft en fenomenologisk metodansats som bidragit till att den subjektiva upplevelsen av fenomenet kunde nås. Utifrån den fenomenologiska ansatsen har sju semistrukturerade intervjuer med äldre arbetstagare och arbetssökande från 50 års ålder genomförts vilka sedan har analyserats med hjälp av studiens teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket består av Blumers (1986/1969) symboliska interaktionism, Jenkins (2008) teori om identiteten som en social process, Burkes (1991) reflekterade bedömningar och identitetstandard, Goffmans (2020/1963) teori om stigma samt Link & Phelans (2001) teori om strukturellt stigma. Resultatet och analysen visar att ålderism upplevs genom motstånd i ansökningsprocesser och genom omstruktureringar på arbetsplatsen som leder till förlust av arbetet. Ålder upplevs som negativt synligt och som överskuggar kompetenser och erfarenhet vilket leder till känslor av osynlighet inom arbetslivet. Äldre arbetstagare/arbetssökande upplever en maktlöshet över att kunna göra något åt situationen vilket förstärks på grund av det bristande stödet från facket. Identiteten påverkas genom att en inre ambivalens uppstår på grund av skillnaderna mellan synen på sig själv jämfört med andras syn. Identiteten upplevs därför vara i social förhandling med andra där äldre arbetstagare/arbetssökande tenderar att utföra strategier för att åtgärda detta. Identiteten förändrades också i form av att de äldre arbetstagarna/arbetssökande förändrade sin syn på sig själva eller på grund av ålderismen blev arbetslösa.