Diffusion av balanserat styrkort i offentlig sektor - en studie av adopterande och icke adopterande kommuner

Detta är en D-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Författare: Petra Ericsson; Jenny Andersson; [2003]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Problembakgrund: De senaste åren har kommunernas effektivitet ifrågasatts allt mer vilket medfört en förändrad syn på hur verksamheten bör styras. Fler och fler ekonomistyrningsinnovationer hämtade från privat näringsliv har fått fotfäste i offentlig sektor, en modell är det balanserade styrkortet. För att finna förklaringar till varför modellen adopteras av offentlig sektor samt hur stor spridningen är har en undersökning bland Sveriges kommuner genomförts. I litteraturen förklaras spridning av innovationer med utgångspunkt i flera olika motiv. Motiv som anges är bl.a. att innovationerna införs antingen för att effektivisera verksamheten eller för att skapa legitimitet. Beslut om adoption kan även ske genom tvång från överordnad enhet.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga samt förklara spridningen av balanserat styrkort i offentlig sektor. Företeelsen tydliggörs med utgångspunkt i adoptörernas karaktäristika samt motiv till införande.Avgränsningar: Vi begränsar studien till att endast omfatta motiven till varför det balanserade styrkortet har adopterats och kommer inte att utvärdera hur väl modellen fungerar i kommunerna. För att särskilja adoptörer och icke-adoptörer har vi valt att studera ett begränsat antal variabler som kan antas påverka adoption av balanserat styrkort.Metod: Studien har genomförts i form av en enkätundersökning bland 168 av Sveriges 289 kommuner. Kommunerna har valts ut genom ett obundet slumpmässig urval (OSU). Enkäten har distribuerats via E-post till ekonomicheferna i respektive kommun. Enkätundersökningen besvarandes av 143 kommuner vilket ger en svarsfrekvens på 85,1 %.Slutsatser: Slutsatserna som kan dras av studien är att skillnader i särdrag mellan kommuner till viss del kan förklara varför några adopterar balanserat styrkort medan andra avstår. Av studien framgår tydligt att större kommuner, kommuner lokaliserade i södra delen av Sverige samt kommuner med icke-socialistisk majoritet är mer benägna än andra kommuner att adoptera balanserat styrkort. Vidare kan konstateras att kommunernas motiv till att adoptera modellen varierar och att skillnader i motiv kan skönjas mellan tidiga och sena adoptörer.Förslag till fortsatta studier: Då balanserat styrkort är en relativt ny företeelse i många kommuner är det svårt att avgöra om modellen är en tillfällig ”fluga” eller om den har kommit för att stanna. Det vore därför av stort intresse att genomföra en studie liknande vår om ett antal år för att se hur adoptionen av balanserat styrkort har utvecklats. Vidare vore det önskvärt att göra en komparativ studie mellan offentlig sektor i olika länder för att se om balanserat styrkort används och i vilken utsträckning. Det vore också av intresse att studera om adoptionsmotiven är likartade eller om de skiljer sig åt mellan offentlig sektor i Sverige och i andra länder.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)