Vilka lärstilar har sex elever i grundskolans senare år?

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö högskola/Lärande och samhälle

Sammanfattning: Detta examensarbete handlar om att undersöka lärstilar hos elever i grundskolans senare år. Syftet är att undersöka vilka lärstilar sex elever ur grundskolans senare år har genom att utföra enklare teoretiska test. Frågeställningen jag vill undersöka är: Vilka lärstilar har sex elever i grundskolans senare år? Syftet är också att diskutera med var elev om hur de på bästa sätt lär sig kemi, detta med hjälp av intervjufrågor. Två metoder valdes i min undersökning, för att ta reda på vilka lärstilar som fanns representerade i en grupp elever. Enkätundersökning i form av teoretiskt test utfördes först med två grupper elever som ett första steg. Resultatet visade att de två vanligaste sinneslärstilarna i hela elevgruppen var kinestetisk och auditiv. 79 procent av eleverna hade något av dessa två alternativ som främsta sinneslärstil enligt enkätundersökningarna. Dessutom hade alla elever antingen kinestetisk och/eller auditiv sinneslärstil som någon av sina två främsta preferenser, så detta resultat innebär att genom undervisa med auditiva och kinestetiska lärstilsövningar så kan alla dessa elever nås. Även liknande resonemang kan föras gällande gruppens styrkor gällande intelligenser. Ett urval av sex elever ur grupperna gjordes sedan. I ett andra steg utfördes en intervju med var och en av dessa sex elever. Jämfört med tidigare forskning så erhöll denna studie också resultatet att det gick att kartlägga en lärstilsprofil av varje elev, och många intervjusvar stämde väl överens med den lärstil som sammanställdes efter enkäterna. Flera publikationer som använt Flemings VARK questionnaire har fått resultat där de kunnat identifiera elevernas lärstilar. Liu och Ginther (1999) visade i en amerikansk studie att mellan 20 och 30 procent föredrog auditiv sinneslärstil, 40 procent visuell och mellan 30 till 40 procent antingen read/write eller kinestetisk. Kartläggningen av elevernas lärstilar kan vara högst användbart som utgångspunkt i lektionsplanering i ämnet kemi. Inför varje undervisningsmoment så är det viktigt att vara medveten om hur man lägger upp planeringen. Andrews (1984) undersökning kring ordningen på teoretiska och praktiska undervisningsmoment i organisk kemiundervisning visade att om undervisningssättet varieras så att det matchade studenternas lärstilar, så kan studenternas lärande förbättras. Tidigare forskning har visat att en elev som får sin lärstil tillgodosedd i undervisningen kommer att prestera bättre (med 95 procentig säkerhet) (Boström 2007, s. 25).

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)