Konfliktlösning på religionskunskapslektionen. Att upprätthålla demokratiska värderingar på religionslektionerna i gymnasieskolan.

Sammanfattning: De pedagoger som undervisar i religionskunskap kan ibland stöta på incidenter med elever vars åsikter eller beteende går emot skolans demokratiska värdegrund. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av problem som olika religionslärare har upplevt i samband med sin undervisning, samt hur de har hanterat de uppkomna situationerna. Materialet jämförs sedan med relevant forskning för att diskutera de fem pedagogernas metoder utifrån en vetenskaplig synvinkel. Grundmaterialet för studien består av fem intervjuer med gymnasielärare i religionskunskap. Undersökningen görs med utgångspunkt från den hermeneutiska respektive kvalitativa metoden. Pedagogernas upplevelser jämförs med tidigare forskning inom ett flertal områden, såsom motivationsforskning, konflikthantering och ledarskap. Resultatet visar att de fem pedagogerna har haft incidenter som berör fördomar kring islam, judendom, frireligiösa rörelser och homosexualitet. De har också stött på religiös övertygelse samt ateism och etnocentrism, vilket både underminerar elevernas motivation till ämnet och försvårar deras förståelse för andra människors livssituation. Genom att granska pedagogernas olika lösningar med vetenskapligt material, visar det sig att förebyggande arbete och filosofiska dialoger med eleverna är de mest verksamma lösningarna. Förebyggandet innebär att skolorna borde arbeta fram en interkulturell miljö där mångfald främjas. Personalen borde bygga starka relationer till eleverna och se till att banden inom elevgruppen stärks för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för ett tryggt inlärningsklimat där elevernas demokratiska tänkande kan utvecklas. Om pedagogerna dessutom låter livsfrågor vara en central del inom religionskunskapen, kommer elevernas förmåga att relatera till andra människor att utvecklas.