Jakten på lycka : En kvantitativ studie om påverkan på det subjektiva välbefinnandet

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Handelshögskolan (from 2013); Karlstads universitet/Handelshögskolan (from 2013)

Sammanfattning: Vad är lycka och hur uppnås den ultimata lyckonivån? Möjligen är definitionen av begreppet lycka ett av de mest omtvistade. I denna uppsats kommer lycka att preciseras till subjektivt välbefinnande. Subjektivt välbefinnande är ett självupplevt tillstånd om hur tillfreds en individ är med sin tillvaro. Inledningsvis kommer begreppets relevans och mätbarhet att diskuteras, samt hur det förankras i ekonomisk teori, men även de psykologiska aspekterna av hur förändringsbart subjektivt välbefinnande är. Genom historien har länders välstånd mätts i ekonomiska mått där det självupplevda välbefinnandet har hamnat i bakgrunden. Att subjektivt välbefinnande inte är synonymt med ekonomisk framgång har väckt ett intresse bland ekonomer att ta fram kompletterande välfärdsmått för att utveckla välfärden på ett mer hållbart sätt. Baserad på tidigare forskning tar denna uppsats upp faktorer som kan ha en effekt på välbefinnandet. Syftet är således att statistiskt undersöka faktorerna inkomst, kön, ålder, hälsa, utbildning, sysselsättning, familjeförhållande, samt individens personlighet, värderingar och levnadsvillkor påverkan på det subjektiva välbefinnandet för den svenska befolkningen. Detta kommer göras med hjälp av data från SOM-institutet år 2018 och analyseras genom spridningsdiagram, OLS-regressioner och logistiska regressioner. Resultatet från regressionsanalyserna visar exempelvis att högre inkomst, att vara kvinna, att ofta umgås med vänner och inneha en bra självupplevd hälsa har en positiv effekt på det subjektiva välbefinnandet. Att vara arbetslös eller att rösta på något av partierna som ligger i ytterkanterna på den politiska vänster-högerskalan är däremot negativt för det självupplevda välbefinnandet. För att besvara uppsatsens syfte förs en diskussion om resultatets relevans. Är det arbetslösheten som har en negativ effekt på det subjektiva välbefinnandet, eller är det så att individer som upplever ett lägre välbefinnande i större utsträckning har svårare att få ett arbete, samt att behålla ett. Detta skulle innebära att det inte är arbetslösheten i sig som minskar nivån av välbefinnandet, samt är det umgänge med vänner som ökar välbefinnandet eller är realiteten att personer som har ett högre välbefinnande i regel har ett större socialt umgänge. Detta och flera andra diskussioner om kausalitet avslutar denna kvantitativa studie om jakten på lyckan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)