Nedskrivning av goodwill i privata koncerner som följer IFRS; hanteras det annorlunda i jämförelse med noterade koncerner?

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Goodwill är sedan länge en omdiskuterad fråga och många studier har analyserat effekten av rådande redovisningskrav. 2001 införde FASB en ny metod för hanteringen av goodwill, baserad på årlig nedskrivningsprövning och 2004 antog IASB ett liknande regelverk. Genom att frångå systematiska avskrivningar menar forskare att företag ges utrymme till att manipulera sina resultat. Dessutom leder en växande grad av subjektiva bedömningar till att informationsasymmetrin mellan företagsledning och externa intressenter ökar. En förståelse för helhetsbilden i frågan kring goodwill är därför viktig, vilket föranleder syftet med denna studie. Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien är att kartlägga om det finns skillnader i hur onoterade koncerner, som frivilligt väljer att tillämpa IFRS, hanterar nedskrivning på goodwill i jämförelse med noterade koncerner där IFRS är obligatorisk. Avgränsningar: Studien begränsas till ett europeiskt urval. En ytterligare avgränsning är att studien endast undersöker nedskrivningsbenägenheten och därmed inte andra faktorer som bidrar till att goodwill ökar, exempelvis hur väl företag lyckas identifiera immateriella tillgångar vid rörelseförvärv. Studien gör heller ingen analys av varför privata företag frivilligt väljer att tillämpa IFRS framför andra lokala redovisningsstandarder. Metod: Finansiella data för drygt 4000 företag har inhämtats och analyserats med hjälp av flera olika statistiska metoder, bland annat deskriptiv statistik, t-test, korrelationstest samt multipla linjära regressioner. Studien bygger på att en testvariabel har prövats gentemot två olika beroende variabler i olika modeller, för att undersöka om det finns stöd för studiens hypoteser. Resultat och slutsatser: Det som undersöktes var om noterade koncerner skriver ned en större andel av sina totala tillgångar samt om nedskrivningar förekommer oftare. Genom att analysera data för europeiska privata och noterade koncerner, med IFRS som redovisningsstandard under åren 2010–2017, kan studien bekräfta vad tidigare forskning har definierat som påverkande faktorer på nedskrivningsbenägenheten. Men det finns inget stöd för studiens två hypoteser, dvs. att det skulle föreligga någon statistiskt signifikant skillnad mellan privata och noterade koncerner som följer IFRS, då det gäller nedskrivning av goodwill. Förslag till framtida forskning: En liknande studie som specifikt kontrollerar för kassaflöde vore intressant då studiens valda variabel för ekonomisk prestation till viss del väcker ett intresse för att ompröva vad tidigare forskning har konstaterat.