Vippning av stålfackverk : En studie av erforderlig stagning av över- och underram samtuppträdande moment i diagonaler

Detta är en M1-uppsats från KTH/Byggteknik och design; KTH/Byggteknik och design

Sammanfattning: Horisontella laster som uppstår från till exempel vindlast, snedställning och initialkrokighet kan ge upphov till vippning och måste därför hanteras. En vanlig metod som tillämpas för att hantera vippning är stagning, men för att kunna staga ett konstruktionselement är det viktigt att ha kännedom om hur elementet beter sig under vippning. Denna studie har behandlat stagningens betydelse för fackverk som utsatts för initialkrokighet. Med hjälp av ett FEM-program har krokiga modeller ritats upp och analyserats i syfte att ge en djupare förståelse för hur stagning av fackverk är betydande. För modellerna har flera olika typer av tvärsnittshöjder, upplagsförhållanden (fritt respektive kontinuerligt upplag) och randvillkor för diagonalerna prövats. Fackverk är ett konstruktionselement som i många avseenden verkar likt en balk, men hur det beter sig under vippning är ett hittills inte fullt utrett område. Vid en jämförelse mellan fackverksmodell och en anpassad balkmodell med samma förutsättningar påvisades att skillnaden mellan konstruktionselementen låg i underramens upplag. Studien har visat hur fackverkets överram kan stagas av ett takfackverk i horisontalplanet, men för att fackverket ska kunna uppnå global stabilitet är det kritiskt att underramen stagas via överramen från ovanliggande åsar. Detta realiseras först då diagonalerna kan tillgodogöra sig vridinspänningen från åsarna, vilket innebär att en fast inspänning mellan diagonaler och överram måste utformas på ett tekniskt korrekt sätt. Resultaten har påvisat att ett allmänt förhållande mellan stagkraft och axialkraft existerar, och att detta har kunnat jämföras mot rekommendationen från Eurokoderna EC3. Resultaten har också visat att en rekommendation för förhållande mellan lokala moment i knutpunkter och axialkraft kan ges, vilket är av betydelse vid knutpunktsutformning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)