Lärares erfarenheter av lågaffektivt bemötande: En tematisk analys

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om lärares erfarenheter av arbetet med lågaffektivt bemötande. De frågeställningarna som ställts handlar om lärares erfarenheter av metoden lågaffektivt bemötande, vilka perspektiv på lågaffektivt bemötande som framträder i lärarnas utsagor och vilka resultat som lärare menar att metoden lågaffektivt bemötande kan ge i skolan. Uppsatsen bygger på åttaintervjuer med lärare som undervisar i förskoleklass till årskurs 6. Teori i uppsatsen är de tre specialpedagogiska perspektiven, det kritiska perspektivet, det kompensatoriska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2020). Resultatet visar att lärarna menar att de ska tillägna sig metoden lågaffektivt bemötande eftersom den ger dem redskap att bemöta de elever som lätt hamnar i affekt. Ett lågaffektivt bemötande leder också till att elever känner sig sedda och accepterade och relationer skapas mellan lärare och elev. Lärarna beskriver att lågaffektivt bemötande ska implementeras i deras uppdrag med hjälp av ökad kunskap som lärarna kan tillägna sig genomhandledning av specialpedagog, kollegialt lärande, föreläsningar och fortbildning. Lärarna påpekar också att det behöver avsättas tid i organisationen för detta. Lärarna påpekar att det krävs samsyn ibland kollegorna på skolan för att implementeringen av lågaffektivt bemötande i deras uppdrag ska lyckas. Lärarna beskriver också att metoden lågaffektivt bemötande leder till en ökad måluppfyllelse i skolan för elever som lätt hamnar i affekt, genom att förebygga och anpassa skolmiljön minskas affektutbrotten och det blir en lugnare tryggare studiemiljö för alla elever i skolan. Den slutsats som kan dras i uppsatsen är att lärarna anser att lågaffektivt bemötande är en användbar metod i arbetet med de elever som lätt hamnar i affekt. Lärarna i uppsatsen menar att om elever ges rätt förutsättningar minskas affektutbrotten.