Impact Investing: : Investerares lösning på hållbarhetskrisen?

Sammanfattning: I och med ökad takt av klimatförändringar, global fattigdom och stigande havsnivåer har intresset och vikten av att investera hållbart ökat markant den senaste tiden, både för de stora och små investerarna. Den snabba tillväxten av hållbara investeringar har lett till problem som falsk marknadsföring, greenwashing, olika typer av miljö- och ESG-hets samt uppenbarat en avsaknad av standardiserade regelverk för sådana typer av investeringar. Detta är ett problem som privata investerare, stora investerare och andra investeringsorganisationer och institut uppmärksammar världen över. Den tidigare forskning tyder på att, trots att det finns verktyg som främjar hållbara bolag och kriterier för att sålla bort ohållbara bolag, verktygen varierar i kvalitet och omfattning. Det är därför svårt att säkerställa att hållbara investeringarna är genomgående hållbara. Forskningen tyder även på att Impact Investing aktörerna är för outforskade och att det krävs forskning som kartlägger hur aktörerna arbetar idag med kriterier och processen, och om de stämmer överens med definitioner av begreppet som tydligt avskiljer dem från andra hållbara investeringar såsom ESG-fonder. Syftet med studien var att undersöka investeringsprocessen och hållbarhetskriterierna som Impact investerare samt ESG-fondförvaltare implementerar för deras investeringar. Detta undersöktes genom intervjuer med aktörer från både investeringsgrupperna på den svenska marknaden. Detta för att kunna klargöra hur Impact Investing utvecklar hållbara investeringar. Det vi kan konstatera är att de till stor del använder likande processer men på olika sätt och med olika reglering. Impact investerarna lämnar inget utrymme för negativ hållbarhetspåverkan och vidtar resursintensiva processer för att säkerställa mätbarheten och den positiva påverkan på hållbarhet för varje investeringarna. Studiens resultat visar på att Impact investerarnas processer och kriterier är klart mer omfattande, och ställer högre krav på mätbarhet samt påvisad hållbarhetspåverkan, än ESG-fondförvaltarnas processer och kriterier.  Däremot saknar Impact Investing i dagsläget mycket av den övergripande regleringen och möjliggörande system för att kunna styra om det stora kapitalet inom finansvärlden. Det finns ett behov av ytterligare reglering samt systemutveckling för Impact Investings fortsatta tillväxt och legitimitet som en investeringsmetod som kan redovisa mätbar positiv påverkan på hållbarhet. Resultaten visar på att det finns ett behov av båda investeringsformer, och att de uppfyller olika funktion, därmed är det även viktigt att tydligt urskilja investeringsformerna för att minska tidigare nämnda greenwashing, något som vi gjort i denna studie. Bland annat visar studiens resultat på att ESG-fonder är mer lättillgängliga för privatinvesterare än Impact Investing, åtminstone för majoriteten av de investerare denna studie undersökt. Men även att ESG-fonderna i denna studie fungerar mer som en traditionell fond som följer vissa hållbarhetskriterier, medan Impact investerarna i denna studie är mer nischad och riktar sig till en specifik typ av bolag som kan generera mätbar positiv påverkan på prioriterade samhällsproblem.  Slutligen kan vi konstatera att studiens resultat tyder på att de Impact investerare som undersökts arbetar med Impact Investing på ett sätt som tydligt utvecklar hållbara investeringar mot att likna finansiell redovisning. Investeringar utifrån Impact Investing börjar likna finansiell redovisning i att de blir alltmer mätbara, och avkastning vad gäller hållbarhet mäts även i större utsträckning. Denna utveckling sker genom processer som enskilda aktörer antar, men även regleringar och ramverk som olika organisationer ämnar införa som standard.