Den kommunala skolan : Riksdagspartiernas åsikt i frågan då och nu

Sammanfattning: Syftet var att utreda partiernas ställning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernas åsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehållet i proposition 1990/91:18 ” Om ansvaret för skolan”. Det huvudsakliga innehållet handlar om huruvida kommunaliseringen är bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras på ett vettigt sätt. Dock var regeringens proposition alldeles för otydlig i många fall. Socialdemokraterna ansåg att en kommunalisering var bra för den svenska skolan men de förklarade inte exakt hur de skulle gå tillväga då ansvaret skulle lämnas över till kommunerna på ett bra sätt. Övriga partier i riksdagen tog dock upp många viktiga frågor angående det som ansågs otydligt, även en del förslag som inte ansågs lämpliga kritiserades. Trots att beslutet om kommunaliseringen vid denna proposition redan var taget fanns fortfarande många inlägg där politikerna kritiserar själva beslutet om att kommunalisera skolan och önskar att detta ska tas tillbaka, detta gäller främst moderaterna. Vissa partier låter mer positiva till beslutet av decentralisera skolan där bland Lars Leijonborg (fp), vilket han senare säger sig aldrig varit. Alla riksdagspartier hade dock invändningar på regeringens proposition vilka var av både större och mindre grad. Begreppet ” likvärdighet” dyker upp många gånger i denna proposition samt tillhörande material. Regeringen anser att man kan bibehålla en likvärdig skola trots att man byter huvudmannaskap, dvs flyttar över ansvaret från staten till kommunerna. Socialdemokraterna menar på att skolan efter kommunaliseringen skulle behålla likvärdighet eftersom det kommer ske uppföljningar och utvärderingar som skulle säkra likvärdigheten. Det finns dock argument från partier som anser att så inte är fallet. Efter att ha läst igenom de olika argumenten mot denna proposition verkar de största ligga i en rädsla för att barnen inte skulle få en likvärdig skola. Bl a vänsterpartiet menar att likvärdigheten inte kan garanteras och kräver en lagändring. Moderaterna menar på att bidragssystemen socialdemokraterna tagit upp gällande vuxenutbildningarna skulle medföra att vissa kommuner skulle få kraftiga nedskärningar och andra skulle få extrema uppräkningar. Detta medför att skolan inte skulle vara likvärdig. Centerpartiet diskuterar huruvida kommunerna kommer ha råd med vissa utbildningar och att vissa skulle kunna tvingas lägga ned pga fördelningen av det nya bidragssystemet. Andra centrala delar är det ökande inflytandet hos skolans personal samt elever och föräldrar. Socialdemokraterna menar att man skulle få ett ökat inflytande då ansvaret övergår från staten till kommunen. Kritik fås dock från folkpartiet då de anser att skolan kommer föregå politikerstyrd efter decentraliseringen om det inte görs en ändring i skollagen som bör ändras på så sätt att elever och föräldrar skulle få ett större inflytande över skolan.   Det är intressant att titta på debatterna kring skolan och kommunaliseringen idag, främst med tanke på att det anses vara olikvärdig. Målet regeringen hade med reformen var tvärtom, att den skulle bli mer jämlik och likvärdig. Som tidigare nämnts är dock de flesta partier idag för att behålla den kommunala skolan, de åsikter som förs mot en kommunal skola handlar om mycket av det som redan kom fram i proposition 1990/91:18 bl a en mindre likvärdig skola och stora regionala skillnader. Att skolan har blivit mindre likvärdig har getts fakta på däremot kan det diskuteras huruvida det beror på kommunaliseringen eller inte. Det som är helt klart är att allt detta har skett efter reformen. Det diskuteras även att klasserna ska bli mindre, idag är klasserna större än tidigare. Därav kan man anse att målen med införandet inte blev förverkligade. Dock fanns det kritik från partierna som var emot kommunaliseringen redan då som sade sig tro att skolan skulle bli mindre likvärdig och att de inte hade ett bra svar på hur de skulle få klasstorlekarna mindre vilket idag inte längre är spekulationer utan sanning. Även kunskapsnivån har sänkts, 58 detta trots att socialdemokraterna hade som mål att denna skulle öka efter kommunaliseringen. Vissa partier har idag ändrat åsikter angående den kommunala skolan. Vänsterpartiet är det parti som svängt mest i frågan, från att ha röstat igenom reformen till att vara starkt kritiska till denna reform. Folkpartiet lät till en början positiva till en decentraliserad skola, dock ansåg de genomförandet inte var korrekt och stod därför aldrig bakom detta beslut. Idag är även dem väldigt kritiska till den kommunala skolan. De övriga borgliga partierna och även miljöpartiet verkar anse att skolan ska vara kommunal så länge det inte finns ett betydligt bättre alternativ då denna omstrukturering skulle vara kostsam. I de två avhandlingarna som valt som forskningsläge tror författarna att kommunaliseringen av den svenska skolan kan ha handlat om ekonomiska orsaker att staten inte skulle klara av att finansiera en utbildning. Detta tas även upp av politiker vars texter som valts att ha med i denna uppsats. Även Bergströms diskussioner om att kvaliteten inte skulle kunna hållas verkar det finns många diskussioner om idag, han får alltså medhåll i hans tidigare funderingar om att den kommunala skolan inte är hållbar på vissa fronter. Intressant för annan forskning i området är att titta på Leif Lewins utredning som tillsattes av regeringen 2011 och jämföra detta resultat med vad som förespåddes om kommunaliseringen i början på 1990-talet. Detta har jag inte haft möjlighet att göra eftersom den inte kommer presenteras förrän den 10 februari 2014, de lovar dock att de har ”ganska skarpa resultat att redovisa”.59 Denna undersökning skulle kunna leda till förändrade åsikter hos riksdagspartierna. 58 Skolverket, PISA 59 Skolvärlden (