Ungas syn på kulturarvets funktioner : Det materiella kulturarvets potential till att skapa regional utveckling vid landsbygdskommuner

Detta är en Master-uppsats från Uppsala universitet/Kulturgeografiska institutionen

Sammanfattning: I den här studien undersöks regional utveckling inom kulturarvsområdet med utgångspunkt från ungas förhållningssätt. Syftet med undersökningen är att ur ett socialt perspektiv utreda fördelaktiga funktioner för det materiella kulturarvet i arbetet mot en regional utveckling vid landsbygdsområden. Undersökningsområdet har sin utgångspunkt vid Gotland som geografisk plats, men även Visby världsarvsstad som lokalt område. Vid insamling av empiriskt material har kvalitativa intervjuer hållits med både kommunala tjänstemän och unga med anknytning till Gotland. Intervjuerna har sedan kompletterats med kvalitativa textanalyser av planer och program som relaterar till kulturarvsarbetet. Resultatet för undersökningen visar att den unga målgruppen ser det materiella kulturarvets potential inom regionala utvecklingsfaktorer såsom arbetsmöjligheter, boende, utbildning och nöjesutbud. Det materiella kulturarvet ses även som viktigt för skapandet av livskvalitet, sociala nätverk och för Gotlands platsidentitet. I förhållande till detta beskrivs kulturarvet i kommunala planer och program, som viktigt för att utöka företagande, upplevelsemöjligheter och kulturella verksamheter. Majoriteten av planerna uttrycker därmed kulturarvet ur ekonomiska synvinklar och till stor fördel för besöksnäring. Ett ökat fokus på sociala kvaliteter och nödvändiga regionala utvecklingsfaktorer med utgångspunkt från den unga intervjugruppen kan därmed ses som fördelaktig i de kommunala planerna. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)