Att arbeta med Lågaffektivt bemötande inom skola, förskola och funktionsstöd En kvalitativ intervjustudie

Sammanfattning: Syfte Syftet med denna studie är att genom intervjuer få en förståelse för hur personal upplever arbetet med ett Lågaffektivt bemötande i relation till elever/brukare. Vidare fokuseras på vad som anses vara ett normalt kontra ett onormalt sätt att bete sig. Frågeställningar 1. Vilka eventuella för- och nackdelar finns det med Lågaffektiv bemötande? 2. När används metoden? 3. Hur bemöter personal elever/brukare som anses ha beteendeproblem? Teori Den teoretiska utgångspunkten för studien är det normkritiska perspektivet vilket betyder att normer som finns i en grupp ifrågasätts. Teorin tar sin utgångspunkt i queerteorin som menar att målet är inte att skapa likheter utan att vidga och problematisera normerna. Ambjörnsson (2006) skriver att Queer är ett kritiskt förhållningssätt till det normala, där brottet mot normen är det centrala. Teorin diskuterar antaganden att det finns ett normalt sätt kontra ett onormalt sätt att vara. Att tillhöra en norm kan ibland ses som en fördel eftersom det som är vanligt inte ifrågasätts, först när normen bryts blir den synlig. Oavsett ålder, kön, etisk tillhörighet eller religion har alla människor ett lika värde. Att använda sig av ett normkritiskt perspektiv innebär att man fokuserar på normer som eventuellt orsakar att vissa individer hamnar utanför gruppen. Det är genom normer som människor skiljs åt, vilket gör att vissa kan känna sig utanför. Genom att inta ett normkritiskt perspektiv kan pedagoger ifrågasätta och försöka ändra på de normer som utsätter människor för utanförskap (Elmeroth, 2012). Metod Studien har en kvalitativ metod eftersom syftet är att tolka och förstå informanternas idéer, tankar och föreställningar om Lågaffektivt bemötande, utifrån intervjuer. Vi kommer att använda oss av semistrukturerade intervjuer där samma frågor ställs till alla informanter men med öppna svarsmöjligheter. Denna typ av intervjuer med samma frågor ger människor en större chans att uttrycka sin åsikt (Stukat, 2005). Resultat Våra intervjuer visar att metoden Lågaffektivt bemötande upplevs positivt i många avseenden. Genom användandet av metoden anses antalet affekter minskas och eleverna uppvisar färre så kallade beteendeproblem då de lär sig att behålla kontrollen. Resultatet tyder på att personal och politikers norm är att skapa lugna barn som inte hamnar i affekter eller konflikter. Metoden anses även förenkla personalens arbete när alla följer dess förhållningssätt som upplevs innebära att hålla eleven i fokus, se styrkor istället för svagheter och att ligga steget före. Detta medför dock att metoden uppfattas vara extremt krävande för personalen att använda vilket kan tala för dess nackdel. En annan nackdel som erfarets är att all personal måste tro på metoden och att det fordras mycket tid för samtal, diskussioner och analyseringar kring personalens bemötande. För att metoden ska upplevas positiv anses den kräva att personalen har stor kunskap och är väl insatt i förhållningssättet. Ur normkritisk synvinkel kan konstateras att personal och politikers val av metod inte försökt se till vilket normsystem som styr. Konsekvenser av att inte använda sig av ett Lågaffektivt bemötande tycks enligt studien vara att elever i dessa fall skulle utesluts ur gruppgemenskapen.