Titta på händerna?

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö

Sammanfattning: Som barnkörledare har jag tänkt på vad barnen egentligen förstår av dirigering. Ibland reagerar barnen på alla gester och ibland inte på några. Som yrkesverksamma körledare, dirigenter eller pedagoger kan vi dra nytta av att veta vad barnen faktiskt tar till sig och intressant vilken information barn i barnkör får ut av dirigering. Dessutom är det intressant att veta hur dirigenter arbetar för att öka förståelsen för slagteknik och gestik i sina barnkörer. För att undersöka dirigeringens betydelse har fem barnkörledare med kyrkomusiker-eller musiklärarutbildning i mellersta och södra Sverigeintervjuats. Resultatet är uppdelat i två delar där den första består av konkreta metoder dirigenterna använder sig av i sin barnkörsverksamhet. Slagtekniska moment, förebildande, att mima med, pianots roll och instuderingsmetoder. Den andra delen består av dirigenternas mer personliga uppfattning omdirigeringens betydelse. Denna kategori är indelad i; skillnad på gestik och slagteknik, barnens förståelse för gestik och slagteknik, närhet till dirigering, barnens förutsättningar, samarbeten och vad får barnen med sig? I denna uppsats diskuteras skillnaden på gestik och slagteknik och vilken funktion det har på barnkörens respons. Dirigering innefattas både av klassisk slagteknik, det som sitter i händerna, och gestik, det som sitter utanför händerna. Båda delar är lika viktiga för det musikaliska resultatet men slagtekniken behöver tränas in med barnen. Moment som insatser, fermat, slutkonsonanter och avslag behöver regelbundet övas med barnen för att de ska förstå dess fulla innebörd medan dynamik och agogik inte behöver övas utan innefattas i gestiken. Nyckelord: barnkör, dirigering, gestik, slagteknik, musikundervisning

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)