Destination: boendesegregation? : En kvantitativ studie om samspelet mellan allmännyttan och socioekonomiska villkor i Stockholm 2007–2014

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Sociologiska institutionen; Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Sveriges bostadsmarknad har sedan 1900-talet varit i ständig förändring. I samband med politiska mål om att eliminera bostadsbristen i början av 1900-talet skapades allmännyttan, kommunalt ägda fastighetsbolag med mål att administrera och fördela hyresrätter, bygga spekulationsfritt och tillgodose bostad åt alla grupper i befolkningen. I takt med ökad liberalisering har allmännyttans bostadsbestånd minskat sedan 1990-talet, delvis till följd av politiska beslut som gjort det lättare att ombilda allmännyttiga hyresrätter till bostadsrätter. Mellan år 2007 och 2010 skedde en stor mängd ombildningar till följd av minskade regleringar, och det är främst detta som vi ämnar analysera i vår studie.   Denna kvantitativa studie riktar in sig på hur de sociala och ekonomiska villkoren samspelar med allmännyttans minskade bostadsbestånd under perioden 2007–2014 och hur dessa samband ser ut över tid. Som teoretiskt underlag använder vi oss av teorier om social blandning, boendesegregering och gentrifiering. Studien baseras på dataunderlag från Stockholms stad och mäter förändring i bostadsbeståndets andel i allmännyttan, disponibel medelinkomst, andel med eftergymnasial utbildning samt andel utan förvärvsarbete i Stockholms stadsdelsområden. Vi har med denna studie ämnat fylla en kunskapslucka, då få studier om ombildningar studerar perioden 2007–2014 och dess socioekonomiska konsekvenser. Detta har även relevans för framtida studier, då det år 2019 öppnats upp för fler ombildningar i Stockholm.   Vi har i denna studie kommit fram till att den mest pålitlig variabeln för att bedöma socioekonomiska villkors samspel med andel allmännytta är utbildningsnivå, där vi sett samband i båda riktningar. Disponibel inkomst förlorar sin signifikans när det kontrollerats för utbildning och andel utan förvärvsarbete, vilket styrker vår misstanke om utbildningsnivåns relevans. Slutligen såg vi inget samband mellan andel utan förvärvsarbete och allmännyttan, vilket vi tolkar som att arbetsmarknadsmåttet är för oprecist.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)