Arbetet bortom arbetsrätten - Skyddet mot arbetskraftsexploatering i Brottsbalkens 4 kapitel 1 b §

Sammanfattning: Uppsatsen undersöker innehållet i en, vid tiden för författandet, oprövad straffrättslig regel som kriminaliserar människoexploatering. Kriminaliseringen innebär delvis ett förbud motatt utnyttja någons beroendställning eller svåra situation för att exploatera personen i arbete under uppenbart orimliga villkor. Innebörden av dessa rekvisit undersöks i uppsatsen. I uppsatsen efterforskar författaren svaret på tre frågor. “Vilken utsatthet krävs för att kvalificera som offer för människoexploatering?”, “vad är arbete under uppenbart orimliga villkor” samt “Hur förhåller sig människoexploatering för arbete under uppenbart orimliga till de den internationella rättens definitioner av förbjudna former av slaveri och tvångsarbete samt arbetskraftsexploatering?” Människoexploatering kräver inte att offret är lika begränsat som vid människohandel och det krävs inte att offrets frihet har blivit lika begränsad. Däremot måste själva exploateringen ha inträffat. För brottet människoexploatering krävs att förövaren begagnar ett otillbörligt medel. Detta innebär att offret inte kan samycka till utnyttjandet. Otillbörliga medel kan vara att utnyttja att en person befinner sig i olika typer av svåra situationer. Dessa kan vara av ekonomisk, social eller subjektiv art. Enligt en tidigare lydelse av brottet människohandel förelåg en uppfattning att utöver att ett otillbörligt medel använts så skulle även ett ytterligare krav på kontroll över offret vara uppfyllt. Frågan om hur det kravet ska förstås sedan lagstiftaren försökt avskaffa det för att göra kriminaliseringen av människohandel mer tillgängligt. Vad som är arbete under uppenbart orimliga villkor bestäms i förhållande till den nationella arbetsrätten. Den är dock mycket rik på regler och till stor del beroende av innehållet i kollektivavtal. Därmed kan bestämmelsen bli oförutsebar. EU-rätten kan eventuellt ge viss vägledning i frågan. Enligt internationella rätt är slaveri, träldom, skuldslaveri och tvångsarbete förbjudna. Arbetskraftsexploatering är ett begrepp som diskuteras i samma kontext, men saknar en egen folkrättslig definition. Människohandelsbrottet har utvidgats med anledning av att sådana former av missbruk har blivit mer påtagliga även i Sverige. Detta är också anledningen till att människoexploatering kriminaliserats i Sverige. Bestämmelsen kommer att kunna träffa fall av samtliga former av missbruk, men i fråga om arbetskraftsexploatering så är den möjligtvis snäv på ett sätt som i framtiden kan leda till tillämpningsproblem.