”Alla kan dansa!” : Synen på rörelse till musik samt dans i ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv

Sammanfattning: Dansen har funnits länge i människans närhet och den har olika betydelser beroende på vad individen har för uppfattning om dansens normer och uppbyggnad. Syftet med vår empiriska studie är att undersöka om pojkar och flickor har en liknande syn på ämnesområdet rörelse till musik samt dans i gymnasieskolan och i så fall varför eller varför inte de har det. Vi har utgångspunkt i genusperspektivet och därmed Hirdmans (2001) teorier om genuskontraktet. Metoden vi har använt oss av är den kvantitativa undersökningsmetoden. Inom ramen för den kvantitativa undersökningsmetoden valde vi enkäter eftersom det är enklast att få svar på våra frågeställningar samt för att det ger oss stora möjligheter att nå ut till många individer.   Rörelse till musik samt dans uppfattas som ett feminint ämne. Resultatet visar på att den uppfattningen är generell bland det manliga könet. Pojkar som svarat på enkäten menar att dans är ”tjejigt”. Elevers inställning är att dans rent generellt är till för båda könen.